Studie tyder på kognitiv nedsättning hos patienter med stressrelaterade sjukdomar

En ny studie från Gustavsbergs universitetsvårdcentral och Karolinska Institutet visar att personer som lider av stressrelaterade psykiska problem har något svårare med minne, koncentration och exekutiv förmåga jämfört med friska personer enligt olika tester. Forskarna kommer att följa dessa patienter under två år och även undersöka effekten av olika behandlingar. Resultaten förväntas bidra till förbättrad behandling och stöd för denna stora patientgrupp inom primärvården.

Hur fungerar hjärnans förmåga att exempelvis ta emot, lagra, bearbeta information och att minnas saker vid stressrelaterade sjukdomar som utmattningssyndrom eller anpassningsstörning? Det ville forskare på Gustavsbergs universitetsvårdcentral vid APC och Karolinska Institutet undersöka. För trots att många patienter rapporterar kognitiva nedsättningar har tidigare studier med objektiv kognitiv testning gett motsägelsefulla resultat. Många av studierna har dessutom varit små.
– Vår studie stärker tidigare fynd som visar att det på gruppnivå finns små men signifikanta skillnader i kognitiv funktion mellan personer som har en stressdiagnos och friska personer, säger Elin Lindsäter, leg. psykolog vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral och en av forskarna bakom studien. Hon fortsätter:
– Men det behövs fler studier för att verkligen förstå vad detta innebär för patienter i vardagen, men vår studie är en viktig pusselbit för att öka förståelsen för de svårigheter som patienter med stressrelaterad ohälsa kämpar med. Att öka kunskapen om kognitiv funktion är särskilt viktigt eftersom det är en faktor som beaktas vid beslut om sjukskrivning, menar Elin.

Elin Lindsäter vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral är en av forskarna bakom studien som undersökt hur stress kan påverka minne och koncentration.

Kognitiva problem uppvisades i alla objektiva tester

I den aktuella studien deltog 266 patienter med diagnoserna anpassningsstörning och utmattningssyndrom. Dessa patienter jämfördes med en frisk referensgrupp. Målet var att undersöka eventuella skillnader i kognitiv funktion mellan de olika grupperna samt analysera eventuella samband mellan självrapporterade symptom och kognitiv funktion.

Av resultaten framgår att patienterna med stressdiagnoser presterade sämre än den friska referensgruppen på alla objektiva tester de genomförde, även om skillnaderna var små till måttliga. När diagnosgrupperna jämfördes mot referensgruppen var för sig presterade patienter med utmattningssyndrom sämre än friska på fler test än patienter med anpassningsstörning. Det tyder på att patienter med utmattningssyndrom kan ha svårigheter inom fler områden än de med anpassningsstörning, som är en lite lättare form av stressrelaterad ohälsa. När diagnosgrupperna jämfördes mot varandra på de olika testen fanns dock inga signifikanta skillnader i kognitiv funktion.

Forskarna undersökte även om det fanns något samband mellan de symptom som patienterna själva rapporterade och deras kognitiva förmåga enligt de objektiva testerna. Resultaten visade att det fanns en svag koppling mellan patienternas rapporterade minnesproblem och deras faktiska minnesförmåga. Däremot kunde forskarna inte hitta någon tydlig koppling mellan de symptom på utmattning som patienterna rapporterade och deras resultat på kognitiva test.
– Det är intressanta fynd och stärker vad man funnit i de flesta andra studier. Vi använder ofta självskattningsskalor i vården, men det verkar inte finnas tydliga samband mellan dessa och objektiva tester, säger Elin.

Goda möjligheter få fram specifik behandling

Deltagarna i studien har även slumpats till att få en av två sorters internetbaserad behandling under 12 veckor.
– Den ena behandlingen bygger på kognitiv beteendeterapi som redan används  på många vårdcentraler i Stockholm och Uppsala, och den andra på en behandling som fokuserar på stöd kring att främja goda levnadsvanor, säger Elin.

I kommande studier ska forskarna undersöka effekten av behandlingarna på patienternas självrapporterade symtom, kognitiva funktion, och sjukskrivning och kommer att följa patienterna under två års tid. De vill också undersöka om förändring av självrapporterade symtom och kognitiv funktion över tid hänger samman med sjukskrivningslängd.

Enligt Elin, kommer de samlade resultaten från studierna ge värdefull kunskap om hur man kan behandla anpassningsstörning och utmattningssyndrom i primärvården.
– Vi kommer kunna bidra till ännu bättre förståelse för hur vi kan förbättra behandlingen och göra den mer individanpassad. Att använda internetbaserad terapi inom primärvården är dessutom ett bra sätt att nå fler patienter tidigt och förhoppningsvis hjälpa till att förhindra att deras hälsa försämras och att de blir långtidssjuka, säger Elin Lindsäter.

"Spännande vara del av något större"

Elin är glad och positiv över att hennes vårdcentral nu är en del av Akademiskt primärvårdscentrum (APC) tillsammans med de två andra universitetsvårdcentralerna, Liljeholmen och Jakobsberg. Hon ser utnämningen som ett erkännande av det arbete som hon och hennes kollegor genomfört under de senaste 15 åren, och en uppmuntran om att fortsätta forska och arbeta med utvecklingsfrågor.
– Det är spännande att vara en del av något större. Jag hoppas att detta kommer att öppna upp fler möjligheter till forsknings- och utvecklingssamarbeten mellan vårdcentraler inom Region Stockholm och att det finns möjlighet att utveckla en tydlig infrastruktur och administrativt stöd för primärvårdsforskning, avslutar Elin.

Här kan du läsa mer om universitetsvårdcentraler och hur APC ska utvecklas, stärka forskning och minska avståndet mellan akademi och praktik >>

 

Publicerad 2023-10-25