Stora skillnader i uthämtning av viktiga strokeförebyggande läkemedel

För få strokepatienter hämtar ut sina livsviktiga läkemedel för att minska risken att åter insjukna i sjukdom eller drabbas av komplikationer. Och skillnaderna i uthämtningsmönstret är stora, där patienter som är listade hos en namngiven läkare på vårdcentraler är mer benägna att hämta ut sina mediciner än patienter som inte har en fast läkarkontakt. Det konstaterar doktorand Maria Wolf i en studie från APC.

Det finns gott om vetenskapligt stöd för att risken för att åter insjukna i stroke, komplikationer och att dö i förtid minskar väsentligt om blodtryckssänkande, blodfettsänkande, trombocythämmande och blodförtunnande läkemedel sätts in och används.

En studie som bygger på registerdata från Region Stockholms VAL-databaser med alla patienter som haft en stroke under en femårsperiod visar dock att långt ifrån alla hämtar ut de sekundärpreventiva läkemedel de bör ta efter sin stroke. Exempelvis hämtade endast 67 procent av patienterna ut sina blodfettssänkande mediciner (statiner), där det rekommenderade nationella målvärdet ligger på 80 procent eller mer.

Stora skillnader - främst för statiner

Av studien framkom markanta skillnader i uthämtningsmönstret för samtliga sekundärpreventiva läkemedel. Variationen var särskilt stor för statiner som i vissa fall var tredubbel. Flera faktorer som påverkade framkom. Patienter som var listade hos en namngiven läkare på vårdcentraler med hög läkartäthet var mer benägna att hämta ut läkemedel (främst statiner) än patienter som inte hade en fast läkarkontakt eller var listad på en vårdcentral med få specialister i allmänmedicin. Driftsform verkade också spela roll, där fler patienter hämtade ut sina läkemedel om de var listade på offentligt drivna vårdcentraler än privat drivna.
– Uthämtningsgraden korrelerar till förskrivning. Medicinerna sätts in på sjukhuset i samband med insjuknandet, men där recept sedan måste förnyas i primärvården. Men resultatet tyder på att patienterna inte alltid får den uppföljning de borde ha i primärvården, och att en jämlik vård inte tillgodoses för denna sårbara patientgrupp som ofta har kognitiva funktionsnedsättningar och inte alltid kan göra sin röst hörd, menar Maria Wolf, specialist i allmänmedicin, doktorand och verksam vid Akademiskt primärvårdscentrum i kunskapsteam Nervsystemets sjukdomar och smärta samt Karolinska Institutet.

Maria Wolf, specialist i allmänmedicin och doktorand.

Att fasta läkarkontakter och god bemanning verkar hänga ihop med ökad förskrivning, följsamhet till ordinationen och patientens förståelse för behandling och sjukdom är kanske inte så förvånande, men är en viktig signal till både primärvården beslutsfattare och politiker enligt Maria.
– Vi vet att en del patienter inte tar sina läkemedel av rädsla för biverkningar eller att man kanske tror att medicinen egentligen inte behövs eller för att de helt enkelt inte följs upp. Kontinuitet, uppföljning och samtal om förväntningar, farhågor och information om sjukdom, läkemedel, eventuella biverkningar och livsstilsfrågor är a och o för en god trygg och säker vård, säger Maria.

Målet: modell för bättre vårdkvalitet

I kommande studier är hon fler ledtrådar på spåren. Just nu håller hon på att sammanställa intervjuer med läkare på olika vårdcentraler om deras syn och hur de följer upp strokepatienterna. Hon ska även undersöka om rutiner och system för listning, uppföljning och kallelse och olika policyfrågor kan påverka den sekundärpreventiva strokevården. Patienternas erfarenheter och synpunkter ska också tas tillvara.
– Det blir värdefullt att få ta del av patienternas tankegångar kring sin sjukdom, läkemedel, patient-läkarmötet och organisation, säger Maria Wolf.

Sammantaget hoppas Maria att forskningen ger ett bättre kunskapsläge om strokeförebyggande vård och behandling i primärvården som kan ligga till grund för åtgärder för att förbättra vårdkvaliteten och patientsäkerheten samt minimera ojämlikhet inom flera sjukdomsområden.
– Målet är att ta fram en modell för att förbättra vårdkvaliteten i primärvården, där utbildning kopplat till vårdcentralens uppföljningsdata kan vara en del, avslutar Maria Wolf.

 

Publicerad 2023-02-14