Blodprov kan ge mer träffsäker KOL-vård och förutspå försämring

Med hjälp av ett blodprov ska svårighetsgrad och allvarlig försämring av lungsjukdomen KOL på sikt kunna beräknas, upptäckas och förutspås mer tillförlitligt än idag. Det hoppas APC:s forskare Hanna Sandelowsky som är först i landet med att studera KOL-specifika biomarkörer i primärvården i projektet SCOPIC. "KOL orsakar ofta stort lidande för den drabbade. Projektet kan ge oss viktiga pusselbitar i att skilja obstruktiva tillstånd från varandra som kan öppna nya möjligheter till enklare, bättre och mer individanpassad handläggning", menar Hanna.

Minst en halv miljon personer i Sverige lider av KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) som är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. De allra flesta personer med KOL får sin diagnos och behandling i primärvården. I nuläget finns ingen bot mot sjukdomen och begränsningarna är stora kring prognos av sjukdomen, att förutsäga försämringsperioder och att kliniskt avgöra om inflammationen som kan upptäckas i blodet är orsakad av KOL eller någon annan sjukdom.

Inom en snar framtid kan det komma ändras genom ett nytt blodprov. Det hoppas i alla fall forskare i projektet The Stockholm COPD Inflammation Cohort (SCOPIC). De är först ut i svensk primärvård med att undersöka om KOL-specifika inflammatoriska biomarkörer kan vara till hjälp för att fastställa svårighetsgraden av KOL.

Forskaren och specialisten i allmänmedicin Hanna Sandelowsky har koll på KOL.

– Det skulle kunna bli livsavgörande för våra KOL-patienter i primärvården och ge oss kliniker helt andra möjligheter att bedöma svårighetsgrad av inflammation och därmed kunna anpassa behandlingen bättre, mildra symtom och få bättre koll på om de åtgärder som sätts in är verksamma, säger APC:s forskningsledare Hanna Sandelowsky som haft stort intresse för KOL under många år, både som forskare och distriktsläkare i primärvården.

Andra vinster enligt Hanna skulle kunna vara bättre möjlighet att förutsäga och förhindra försämring och underlätta för patienterna att själva hantera sin sjukdom.

SCOPIC är en kohort där cirka 750 patienter som diagnosticerats med KOL rekryteras från 15 vårdcentraler med certifierad astma/KOL-mottagning i Region Stockholm och jämföras med en lika stor population friska personer under en tioårsperiod. En mängd kliniska och fysiologiska data från patienternas journaler ska kopplas samman med biomarkörsdata kring alla skeden av KOL, i såväl stabila faser som under exacerbationer (perioder av försämring). Även upplevd livskvalitet och patientens eget perspektiv på sin situation kommer att undersökas. Under 2023 testas projektupplägget i liten skala vid fyra vårdcentraler.
– Det är första gången den här typen av prospektiv studie görs på KOL-patienter där vi både kan följa utvecklingen långt framåt i tiden och studera olika samband, säger Hanna Sandelowsky.

Stor vikt läggs vid biomarkörerna. Patienterna kommer att lämna blodprover fyra gånger per år som analyseras av Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet. Bland annat genom att jämföra generella biomarkörer som CRP och vita blodkroppar med helt nya biomarkörer specifika vid KOL-inflammation som forskare vid Karolinska institutet och lungläkare vid Karolinska universitetssjukhuset har identifierat, exempelvis interleukin-17, matrix metalloproteinas 9 och club cell sekretoriskt protein.
– Hittills har vi i vården använt generella biomarkörer för att mäta om kroppen har en pågående KOL-relaterad inflammation. Problemet är att de inte säger något om var inflammationen ligger eller vad som orsakat den och kan därför bero på andra omständigheter och sjukdomar. De specifika biomarkörerna kan förhoppningsvis vara till stor hjälp, både för att avgränsa olika sjukdomar ifrån varandra och ge mer exakt information om hela det spektrum av KOL som finns i primärvården, säger Hanna Sandelowsky.

Hon hoppas att användning av specifika biomarkören för KOL kan bli verklighet i primärvården inom en tioårsperiod.
– Vi är mitt uppe i ett paradigmskifte för sjukvården, inte minst tack vare precisionsmedicin. Jag är övertygad om att användningen av specifika biomarkörer som mer objektivt speglar tillstånd och sjukdomar jämfört med exempelvis symtomskattning alltmer kommer att användas för att ge en mer rättvisande bild och öppna nya möjligheter både när det gäller att i tidig fas identifiera och därmed förhindra eller mildra sjukdom men även för att möjliggöra säkrare och enklare diagnossättning av KOL, avslutar Hanna Sandelowsky.

 

I forskargruppen ingår:

• Hanna Sandelowsky (projektledare), medicine doktor, specialist i allmänmedicin, Akademiskt primärvårdscentrum samt Karolinska Institutet
• Madeleine Jönsson, distriktssköterska & astma/KOL-sjuksköterska, Akademiskt primärvårdscentrum och Danderyds akademiska vårdcentral
• Ingvar Krakau, docent och specialist i allmänmedicin, Karolinska Institutet
• Lena Lundh, medicine doktor, distriktssköterska, Akademiskt primärvårdscentrum samt Karolinska Institutet
• Kjell Larsson, professor emeritus, Karolinska Institutet, samt specialistläkare i lungsjukdomar
• Anders Lindén, professor, Karolinska Institutet, samt specialist i lung- och allergisjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset
•  Scott Montgomery, professor, klinisk epidemiologi och biostatistik, Örebro universitet samt Karolinska Institutet
•  Lena Palmberg, professor, Karolinska Institutet