Mindre stuprörstänk när studenter lär ihop

Med hjälp av en pedagogisk modell får studenter på flera olika vårdutbildningar tränas i lagarbete vid ett hembesök hos patienter. AVC-nätverken Mörby, Liljeholmen och S:t Erik försöker på så sätt luckra upp stuprörstänket med vinster för både patient och vårdteam.

Studenter behöver träna teamarbete tidigt i utbildningen för att utveckla sin interprofessionella kompetens. Interprofessionella hembesök där studenter samverkar i att tillsammans lösa patientens problem är ett mycket uppskattat och effektivt sätt att uppnå detta. Det pedagogiska greppet testas inom AVC-nätverken: Mörby, S:t Erik och Liljeholmen.
– Ska vi kunna möta människors mångfasetterade vårdbehov och erbjuda god vård, krävs det att studenterna får lämpliga kunskaper och får lära sig att
använda sin kompetens på ett sätt som kommer hela teamet och
patienten till godo, säger Eva Toth Pal, samordnare på AVC Liljeholmen
och en av forskningsledarna. Hon fortsätter:
– Där kan organisationen med AVC underlätta, eftersom ett mål här är att det interprofessionella arbetssättet ska genomsyra verksamheten.

Gemensamma mål

Metoden som används bygger vidare på den så kallade KUPmodellen (klinisk utbildning i primärvården) som förutom studentsamarbetet över yrkesgränser
utmärks av att handledarna vägleder med ”händerna på ryggen” och har ett frågande perspektiv. Studenterna ska självständigt utföra sina yrkesspecifika
arbetsuppgifter samtidigt som de samarbetar med studenter från andra utbildningar i vårdlaget. Hembesöket tar cirka 1 till 1,5 timme. Innan studenterna träffar patienten pratar de igenom och kommer överens om vem som gör vad. På plats i patientens hem sätts gemensamma mål upp tillsammans med patienten.
– Vid varje vårdcentral som deltar genomförs två hembesök per termin med två till fem studenter från olika professioner som avslutas med gemensam
reflektion, säger Eva.

Under samtalet med patienten ställer studenterna yrkesspecifika frågor och utför relevanta undersökningar. Var och en bidrar med sin specifika kompetens för att skapa en helhetssyn på patientens vård. Reflektion är ett viktigt inslag.
Det görs tillsammans med handledarna när studenterna är tillbaka på vårdcentralen. Resultatet ska bli en gemensam vårdplanering utifrån yrkesspecifik kompetens och patientens uttalande mål. Utvärdering görs med enkät till både studenter och patienter samt med intervju en gång per termin med handledare och kliniska adjunkter som ska ligga till grund för en vetenskaplig kartläggning av faktorer som främjar och hindrar organisering av
hembesöken.

Ett problem är att lärosätenas läroplaner kan göra det svårt att sätta av tid till det nya utbildningsmomentet. Fedra Amorim, adjungerad kliniskt adjunkt (AKA) för läkargruppen inom AVC S:t Erik ser ändå positivt på situationen:
– Alla involverade program har i nuläget interprofessionella lärandemål och i
samband med nya kursplaner pågår en översyn av VFUperioderna, säger Fedra.
Det kanske bara tar lite tid.
– Att vara professionell kommer i framtidens vård också att innebära att man
har interprofessionell kompetens, avslutar Fedra Amorim.