Gott betyg för studentledd mottagning

Nöjda patienter och studenter samt ett pedagogiskt upplägg som stimulerar både studentens individuella behov och interprofessionellt lärande. Det är några av resultaten i den första vetenskapliga utvärderingen av mottagningen på AVC Gustavsberg. Där leder studenterna patientarbetet, med stöd av handledare.

– Man kan se det som en ”mindre vårdcentral i vårdcentralen” för blivande läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och psykologer. Målet är att studenterna ska ges goda förutsättningar att utveckla sin professionella roll, samt att lära av andra professioner och samarbeta över gränser. Det
säger Maria Fröberg, som lett den första vetenskapliga utvärderingen av den studentledda mottagningen på AVC Gustavsberg.

Majoriteten nöjda

I studien har 199 studenter från olika vårdutbildningar och 938 patienter besvarat en enkät och 35 handledare inom olika professioner har intervjuats.
Resultaten visar att majoriteten av patienterna var nöjda med den vård de fått av studenterna. De flesta studenter var positiva till upplägget, i synnerhet den pedagogiska miljön och relationen till handledaren. Av intervjuerna med
handledarna framgår att de upplevde att arbetssättet gav stöd och tid för det pedagogiska uppdraget och att handledningen kunde anpassas mer till studentens individuella behov. Samtidigt upplevde de att lärandemiljön ställde nya krav på handledaruppdraget och efterlyste därför mer pedagogisk
utbildning.

Det pedagogiska upplägget av den studentledda mottagningen är inspirerad av den så kallade ”Tillbaka-rapporteringsmodellen”. Nöjda patienter och studenter samt ett pedagogiskt upplägg som stimulerar både studentens individuella behov och interprofessionellt lärande. Det är några av resultaten i den första vetenskapliga utvärderingen av mottagningen på AVC Gustavsberg. Där leder studenterna patientarbetet, med stöd av handledare. Den går ut på att studenter först gör sin egen bedömning, utifrån sin nivå och förmåga. När studenten har tillräckligt med information kontaktas handledaren.
– Handledarens roll är att stötta studenten till självständig kliniker snarare än att studenten lär genom att ”gå bredvid”. Handledaren är patientansvarig och träffar alltid patienten för en sammanvägd bedömning och planering, säger Maria Fröberg.

Lärandeplattform i tiden

En dag på mottagningen börjar med att studenterna samlas och går igenom sina bokningar. Besökstiden för varje patient är ungefär dubbelt så lång som vid ordinarie mottagning. Samordnare och adjungerade kliniska adjunkter (AKA) har viktiga roller i planeringen för studenter och handledare. Interprofessionella lärandemoment planeras då det är kliniskt relevant och logistiskt möjligt.
– Det sker genom att studenter från olika studentkategorier träffar patienter gemensamt, och inför och efter besöket reflekterar över de olika yrkeskategoriernas roller och hur de påverkar patientbesöket, säger Maria
Fröberg.

På mottagningen finns även ett operationsrum där mindre ingrepp kan utföras i samarbete mellan läkarstudent och sjuksköterskestudent. Dessutom finns
Rehabakuten, där läkarstudenter och sjukgymnaststudenter gör en gemensam bedömning av patienter med akuta eller subakuta tillstånd i rörelseapparaten.
Men det är inte alltid lätt att åstadkomma interprofessionella moment. Främst för att praktikperioderna på olika utbildningar sällan är synkroniserade. Andra
utmaningar är lokaler och ekonomisk ersättning.
– Trots det ser vi att det är möjligt att skapa en studentledd utbildningsmottagning av hög kvalitet i primärvården, säger Maria Fröberg.
Hon hoppas på en dialog mellan vårdgivare, akademi och politik för att se över utformning, samordning samt fördelning av resurser.
– Det behövs för att kunna skapa mer långsiktiga förutsättningar för denna moderna lärandeplattform, avslutar Maria Fröberg.