Genomlysning gav resultat

Med engagerad personal, bra struktur, tydligt individfokus och arbete med kvalitetsdata ligger Liljeholmens universitetsvårdcentral i framkant med behandling och tidig upptäckt av typ 2-diabetes. Arbetsmodellen DiaCert har använts som stöd i förbättringsarbetet.

Individfokus. Tydliga rutiner och arbetsfördelning. Arbetsglädje och ökad användning av kvalitetsregisterdata. Det är några resultat från Liljeholmens vårdcentral och AVC i arbetet med att bättre förebygga, fånga upp och behandla personer med typ-2 diabetes.
– Typ-2 diabetes är en folksjukdom som det är viktigt att vi i primärvården upptäcker i tid och behandlar för att förhindra allvarliga följdeffekter. Då måste vi också veta att vi gör rätt saker på rätt sätt, säger Sandra af Winklerfelt Hammarberg, verksamhetschef på Liljeholmens universitetsvårdcentral.

Åtgärdspaket

Liljeholmens vårdcentral är med sina 31 000 listade patienter en av landets största, varav runt 1 000 personer har typ-2 diabetes. I samma veva som det blev en del förändringar i personalstyrkan framkom önskemål om att göra en genomlysning av diabetesvården utifrån nationella riktlinjer för diabetes.

– Vi tyckte att vi hade bra förutsättningar och hög ambitionsnivå. Men vi visste ju inte säkert och kände att det var dags att se över våra rutiner och hur vi jobbade med digitala verktyg, säger Sandra.

För att få hjälp med upplägg kontaktades Akademiskt primärvårdscentrum som erbjöd en handlingsplan med stöd av en arbetsprocess kallad DiaCert. I en workshop-serie i fyra delar stakades vägen ut.

En kartläggning av styrkor och svagheter och en journalgranskning visade det man anat. Mycket fungerade bra, men exempelvis journalföringen för att underlätta överföringen till det nationella diabetesregistret kunde göras bättre.
– Vi såg att den del uppgifter inte var införda på ett sökbart sätt vilket är en förutsättning för att få korrekt och meningsfull information, säger Sandra af Winklerfelt Hammarberg.

En annan sak som blev tydlig var att arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper på vårdcentralen behövde förtydligas.
– Det var oklart vem som gjorde vad, vilket kunde leda både till att vi missade saker och resultera i dubbelarbete. Nu har vi till exempel lagt fotundersökningen på diabetessköterskorna, och undersköterskan sköter ögonbottenrutinen, säger Sandra.

Andra resultat är mallar, checklistor och rutiner till alla medarbetare och nyanställda som finns lättillgängligt i form av flödesschema. De jobbar även mer aktivt med att registrera och analysera data från journalen och NDR-registren och att diskutera dem.
– I dag lägger vi cirka en halv timme i månaden på att gå igenom patienterna, åtgärder och kvalitetsdata. Vi dokumenterar våra beslut och idéer och följer upp vid nästa möte. Förut fick vi statistik tillbaka en gång per år, säger Sandra.

De har också har blivit bättre på att muntligt och skriftligt föra ut information om sitt arbete – på arbetsplats- träffar inför övriga kollegor, på konferenser och i nyhetsbrev samt massmedia.

Gjordes tillräckligt för de patienter som redan har typ-2 diabetes och för att fånga upp personer i riskzonen var andra frågor personalen ställde sig under resans gång.
– Vi såg en stor risk att vi reducerade patienterna till en grupp som behandlades på samma sätt. Att kalla alla på återbesök en gång per år står i riktlinjerna, men vi ville gå längre. Alla behöver inte täta besök med vården men de som behöver det ska få det, säger Sandra.

I dag kallas alla personer med typ-2 diabetes som är listade på Liljeholmens vårdcentral en gång per år. Men personer med högre risk för komplikationer, exempelvis äldre sköra multisjuka och insulinbehandlade, kallas oftare. Alla med nydebuterad diabetes erbjuds dessutom att delta i grupputbildning.

Nytt samarbete med BVC och MVC

Allt fler kvinnor drabbas av diabetes under graviditeten. Graviditetsdiabetes är en sjukdom som kan ge allvarliga konsekvenser, men som oftast inte ger några symtom. För att bli bättre på att fånga upp förstadium till sjukdomen har vårdcentralen nyligen startat ett samarbete med MVC och BVC där blivande och nyblivna mammor i riskzonen får mäta blodsocker och blodtryck.

– Det positiva är att man kan bromsa det genom en förbättrad livsstil som viktminskning, kostförbättring och att röra på sig mer. Kvinnor med förhöjda värden följs därför upp av sjuksköterska en gång per år på livsstilsmottagningen, säger Sandra.

Det är viktigt med långsiktighet och uthållighet, att arbeta med kvalitet är aldrig ett färdigt projekt. Sandra tror att deras ”kvalitetstänk” är där för att stanna. Hon berättar att utvecklingsarbetet har gett ringar på vattnet. Liknande process pågår för att förbättra för långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa – och fler områden är på gång.
– Det finns oerhörd kompetens och arbetsglädje hos oss, där framgång inte beror på en person utan på att vi arbetar som ett team, avslutar Sandra.

Text och foto: Daphne Macris