Hjärtsviktskoll!

Trots att det finns bra diagnostiska metoder och modern medicinsk behandling är det många hjärtsviktspatienter som inte får rätt diagnos eller läkemedelsbehandling.

För att få reda på hur läget var på den egna vårdcentralen bestämde sig ST-läkaren Erik Norlander för att kartlägga patienter med hjärtsvikt. Det gjordes inom ramen för VESTA som är ett program som stöd för att kunna genomföra det vetenskapliga projektarbetet i ST-utbildningen.
– Frågan väcktes av min verksamhetschef som upptäckt att vi hade oväntat få hjärtsviktspatienter, säger Erik Norlander på Ekerö vårdcentral.

För att ta reda på hur många av de listade patienterna på Ekerö vårdcentral som fått hjärtsviktsdiagnos under tiden januari 2015 till december 2016 användes programmet MedRave4. Totalt visade det sig vara 87 patienter, vilket
motsvarar cirka cirka 0,6 procent av de listade patienterna.
– Det innebär att vi sannolikt har ett antal patienter som är oupptäckta eftersom tidigare undersökningar talar för att 2 till 3 procent av befolkningen har hjärtsvikt, säger Erik Norlander.

Både studier och behandlare i primärvården vittnar om att det är svårt att nå de måldoser och läkemedel som rekommenderas i Kloka Listan och Socialstyrelsens nationella riktlinjer, speciellt på äldre och sköra patienter.
Därför undersökte Erik även den farmakologiska behandlingen genom att granska avidentifierade journaler. Han fann att 73 procent av hjärtsviktspatienterna fick behandling med både ACEi/ARB och BB. Hela 98 procent behandlades med endera ACEi/ARB eller BB. Det fanns ingen betydande könsskillnad.
– Det var ett oerhört positivt utfall. Resultaten kan exempelvis jämföras med en tidigare studie här i Stockholm vid 24 vårdcentraler som visade att ACEhämmare förskrevs till 44 procent av hjärtsviktspatienterna, angiotensinreceptorblockerare till 20 procent och betablockerare till 61 procent, säger Erik Norlander.

Hans förhoppning är att ST-projektet ska inspirera kollegor och ge ökad medvetenhet om diagnosen.
– Hittar vi hjärtsviktspatienter i tid kan vi förbättra omhändertagandet och motverka ökad sjuklighet och risk för att dö i förtid.
Samtidigt vill han skicka med en brasklapp:
– Socialstyrelsens krav på ST-läkarnas vetenskapliga arbete under utbildningen är luddigt formulerat och lämnar öppet för olika tolkningar och tillämpningar i landet. Med tanke på hur mycket tid alla lägger ner på sina arbeten borde målbeskrivningen ses över, säger Erik.

SOCIALSTYRELSENS MÅLBESKRIVNING FÖR ST-LÄKARE
I Socialstyrelsens målbeskrivning ställs krav på kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete. Alla ST-läkare, oavsett specialitet, som är legitimerade efter 30 juni 2006 (eller vid ST-avslut senare än 31 december 2013) ska göra ett obligatoriskt projektarbete. Arbetet inom allmänmedicin ska genomföras skriftligt, enligt vetenskapliga principer, under handledning och ha allmänmedicinsk anknytning. Projektet ska innefatta minst 10 veckors heltidsarbete (inklusive kurser). Verksamhetschefen har det slutliga ansvaret för att projekten genomförs.