Ländrygg/bäckensmärta under och efter graviditet. Aspekter på katastroftankar, rädsla-undvikande tankar, fysisk förmåga och hälsorelaterad livskvalitet

Projektet ämnar studera aspekter av smärta, katastroftankar, rädsla-undvikande tankar, fysisk förmåga och hälsorelaterad livskvalitet under och efter graviditeten hos kvinnor med och utan ländrygg/bäckensmärta.

Verksamhet: AVC Danderyd

Ämne: Rörelseorganen, Smärta, Vårdvetenskap

Målgrupp: Muskuloskeletala funktioner och smärta

Projektledare: Christina Olsson

Projektmedlemmar: Lena Nilsson-Wikmar, Karin Harms Ringdahl, Wim Grooten, Mari Lundberg

Finansiering: ALF-projektmedel, Stockholm och Centrum för vårdvetenskap, Karolinska Institutet

 

Beskrivning

Varannan kvinna får ländrygg/bäckensmärta någon gång under graviditeten och många har kvarstående problem efter förlossningen. Framför allt har ländrygg/ bäckensmärta studerats ur ett biomedicinskt perspektiv men för att fullt ut kunna förklara smärtupplevelsen och de påföljande konsekvenserna är en biopsykosocial ansats nödvändig.

Syfte

Att studera aspekter av smärta, katastroftankar, rädsla-undvikande tankar, fysisk förmåga och hälsorelaterad livskvalitet under och efter graviditeten hos kvinnor med och utan ländrygg/ bäckensmärta.

Metod

Självrapporterade frågeformulär användes i graviditetsvecka 19–21, 34–37 och sex månader efter förlossningen.

Resultat

Fysisk förmåga och hälsorelaterad livskvalitet påverkas negativt under graviditeten, fr.a. hos de kvinnor som har ländrygg/ bäckensmärta. Kvinnorna med smärta hade också mer katastroftankar och rädsla-undvikande tankar än smärtfria kvinnor. Överdrivna negativa tankar, katastroftankar, verkar spela en viktig roll i det här sammanhanget. Att ha många sådana tankar fördubblade risken för smärta efter graviditeten. Vidare hade kvinnorna med katastroftankar, vid ett eller flera av frågetillfällena, en lägre fysisk förmåga efter graviditeten. Andelen katastroftankar varierad över tid hos var tredje kvinna, vilket inte var väntat. Kvinnorna som angav hög andel katastroftankar vid ett eller flera av frågetillfällena hade en lägre fysisk förmåga efter graviditeten jämfört med de som hade låg andel katastroftankar.

Konklusion

Det verkar som att många olika faktorer påverkar kvinnans liv, både under och efter graviditeten, därför kan ett biopsykosocialt synsätt vara nödvändigt för att kunna möta och hjälpa dessa kvinnor.

Description in English

Lumbopelvic pain during and after pregnancy. Aspects of Catastrophizing, Fear-Avoidance Beliefs, Physical Ability, and Health-Related Quality of Life

Background

Every second pregnant woman suffers from lumbopelvic pain, and many report remaining pain postpartum. Lumbopelvic pain affects the woman’s life in many ways and it is the main reason for sick leave during pregnancy. Lumbopelvic pain has mainly been studied from a biomedical perspective, but to fully explain the experience and its consequences a biopsychosocial approach is needed.

Aim

To study aspects of pain, catastrophizing, fear-avoidance beliefs, physical ability, and health related quality of life during and after pregnancy, among women with and without lumbopelvic pain.

Methods

Self-report questionnaires were used in weeks 19–21 and weeks 34–37 of pregnancy, and 6 months postpartum.

Results

Pregnancy adversely affects physical ability and health-related quality of life, and in these studies, pregnant women with lumbopelvic pain reported the most negative consequences. They also had higher levels of catastrophizing and fear-avoidance beliefs compared with pain-free women. Catastrophizing seems important in this context of lumbopelvic pain and pregnancy. One-tenth of the women reported catastrophizing on all of the measurement occasions and, surprisingly, catastrophizing varied over time in one-third of the women. Women who catastrophized on any occasion, had limited physical ability postpartum compared with non-catastrophizing women.

Conclusion

The results imply that a broad perspective is necessary when meeting pregnant women both with and without lumbopelvic pain since, apart from biological factors, also psychosocial factors seem relevant.

Publikationer

Olsson C, Nilsson-Wikmar L. Health related quality of life and physical ability among pregnant women with and without back pain in late pregnancy. Acta Obst Gynecol Scand 2004;83:351-57. PMID:15005782 https://doi.org/10.1111/j.0001-6349.2004.00384.x

Olsson C, Buer N, Holm K, Nilsson-Wikmar L. Lumbopelvic pain associated with catastrophizing and fear-avoidance beliefs in early pregnancy. Acta Obstet Gynecol Scand . 2009;88:378-85. PMID:19235556 https://doi.org/10.1080/00016340902763210

Olsson C B, Nilsson-Wikmar L, Grooten WJA. Determinants for lumbopelvic pain six months postpartum. Disabil Rehabil 2012;34(5):416-22. PMID:21988673 https://doi.org/10.3109/09638288.2011.607212

Olsson C B, Grooten WJA, Nilsson-Wikmar L, Harms-Ringdahl K, Lundberg M. Catastrophizing during and after pregnancy: Associations with lumbopelvic pain and postpartum physical ability. Phys Ther 2012;92(1):49-57. PMID:22016374 https://doi.org/10.2522/ptj.20100293

Gutke A, Olsson C B, Völlestad N, Öberg B, Nilsson-Wikmar L, Stendal Robinson H. Association between lumbopelvic pain, disability and sick leave in pregnancy a comparison of three Scandinavian cohorts. J Rehabil Med 2014;46:468-74 PMID: 24763944 https://doi.org/10.2522/ptj.20100293

Fernando M, Nilsson-Wikmar L, Olsson C B. Fear-avoidance beliefs: A predictor for postpartum lumbopelvic pain. Physiother Res Int. 2020;25(4):e1861. PMID: 32568443 https://doi.org/10.1002/pri.1861

Senast ändrad 2021-03-02