Frågor och svar från chatt

Här presenteras svaren på de frågor som kom in i chatten under det live-streamade seminariet 220308.

  1. Fråga? Finns det någon undersökning av statistik över alla fall där folk "ramlat" från balkonger från hög höjd. Detta skrivs det väldigt lite om, det nämns endast när det har hänt men sedan hör man inget mer. Vore intressant att höra mer om dom fallen.

    Svar: Vi känner inte till om det finns någon specifik rapport om detta. Vår rekommendation är att konsultera Origo, som arbetar specifikt med hedersvåld, om de har kännedom om någon sådan undersökning.

  2. Fråga? Vad är bra frågor att fråga om det ringer en varningsklocka? Som kan hjälpa kvinnan att våga prata.

    Svar: I webbutbildningen finns flera exempel på frågor som man kan ställa när man får en misstanke/vid indikation, så gå gärna den. Exempelvis kan man fråga:
  • ”Jag ser att du har ett märke där, har någon gjort dig illa?”
  • ”Eftersom vi vet att depression/ångest/smärta kan vara reaktion på att man blivit utsatt för våld brukar jag ställa frågor om det. Hur är det för dig?”
  • ”Då vi vet att det finns starka samband mellan ohälsa och att leva med våld i en nära relation, frågar jag alla mina patienter om detta. Hur är det för dig?”
  1. Fråga: Många tycker att det är jobbigt att ställa frågor och känner motstånd. Har de inte handledning kan det vara svårt att få modet att känna sig bekväm i mötet om våld.

    Svar: Det kan vara bra att ha ett stöd i form av färdiga exempelfrågor att använda sig av när man ska komma igång att fråga. Det är också bra att veta att 98% av alla patienter upplever det som positivt eller neutralt att få frågor om våldsutsatthet. Även om det kan kännas ovant i början, så upplever de flesta som kommit igång med att fråga sina patienter att det snabbt blir en vana, och något som de upplever är viktigt att ta upp då frågorna leder till att de upptäcker fler som är våldsutsatta. När man ska lära sig ett nytt beteende krävs övning, och lite mod i början.

  2. Fråga: Ert resultat är viktigt och bekräftat resultat från tidigare utförda studier i Sverige. Ni har gjort en tvärsnittstudie där ni fått fram förekomst av våldsutsatta gravida kvinnor på 2,1% som kan vara väldigt bra med 2,5%, långtidsuppföljning iSkåne (Finnbogadóttir et al,2016).

    Svar: Vad spännande att vår studie bekräftar tidigare resultat.

  3. Fråga: Jag tänker att man som fysioterapeut antagligen möter många utan att veta det. Vi träffar ju många med smärta, hur ska man tänka? När bör man fråga?

    Svar: Vi rekommenderar att man frågar alla patienter med smärtproblematik, där man inte hittat en somatisk orsak. Ett exempel på hur frågan kan ställas är: ”Eftersom vi vet att smärta kan vara reaktion på att man blivit utsatt för våld i nära relation brukar jag ställa frågor om det. Hur är det för dig, har någon gjort dig illa, fysiskt, psykiskt eller sexuellt”?

  4. Fråga: Hur stor del av utbildningar inom hälso-och sjukvården innehåller temat våld i nära relation? Behövs mer kunskapshöjande?

    Svar: Sedan något år tillbaka är det obligatoriskt att inkludera moment om våld i nära relation i grundutbildningarna för vårdyrken, vilket är positivt. Det finns dock många fortbildningar och specialistutbildningar där det fortfarande saknas och där det skulle vara bra att inkludera mer kunskap om detta.

  5. Fråga: Hur kan det komma sig att det inte ingår i vårdens uppdrag att fråga om att man utsätter sig för våld, men att det ingår i uppdraget att fråga om våldsutsatthet? Om en inte fångar upp de som utsätter kan vi ju aldrig hjälpa dom och då kommer våldet inte att upphöra. Det är väl ändå målet? Att våldet ska upphöra.

    Svar: Vi håller med om att det behöver göras mer för att upptäcka våldsutövare i vården. Ännu finns det dock inget formellt uppdrag för oss att arbeta med detta.

  6. Fråga: Vad skiljer denna webbkurs från NCK:s webbkurs om våld i nära relation för hälso- och sjukvårdspersonal?

    Svar: Vår webbutbildning är specifikt inriktad mot hälso- och sjukvården och innehåller delar som är viktiga för vårdpersonal att känna till och som inte finns med i NCKs utbildning. Det gäller till exempel skyldigheten att fråga om våldsutsatthet, den starka kopplingen mellan våld och ohälsa, hur man journalför på ett patientsäkert sätt och vilka åtgärder vi inom vården är skyldiga att vidta när vi upptäcker våldsutsatthet. Vår utbildning har också ett regionalt fokus och innehåller resurser som man kan hänvisa till i Region Stockholm.