Kvalitetsprojekt om KOL i Nynäshamn långt över förväntan

På Capio vårdcentral Nynäshamn har dokumentationen om hälsorelaterad livskvalitet samt försämringsperioder bland patienter med KOL ökat med 40 procent. Patientgrupper och utvidgat astma och KOL-team är på gång. Och det är mer ordning och reda på arbetsflöden. Det tack vare ett kvalitetsprojekt om förbättrat omhändertagandet av KOL-patienter.

– KOL är en av vår tids stora folksjukdomar som många gånger är både underdiagnostiserad och underbehandlad och där dödligheten ökar. Primärvården har en viktig roll att upptäcka, diagnosticera och behandla för att förhindra allvarliga följdeffekter. Då måste vi veta att vi gör rätt saker på rätt sätt, säger Bodil Björnsdotter, verksamhetschef på Capio vårdcentral Nynäshamn.

Capio vårdcentral Nynäshamn har totalt 11 300 listade patienter. Under många år hade vårdcentralen en väl fungerande astma och KOL-mottagning. För några år sedan hamnade mottagningsarbetet i en svacka. Nya tag togs, bland annat anställdes Anna Virdeby som astma och KOL-sjuksköterska. När erbjudande om att genomföra ett medicinskt kvalitetsarbete inom ramen för vårdvalet där målrelaterad ersättning utgår föll sig valet av ämne naturligt. En första kartläggning och journalgranskning visade det man anat.
– Det fanns förbättringspotential både vad gällde diagnostik och vad vi kunde göra för de patienter som redan diagnostiserats med KOL, konstaterar Anna Virdeby, astma och KOL-sjuksköterska.

Från vänster: Bodil Björnsdotter, verksamhetschef och Anna Virdeby, astma och KOL-sjuksköterska.

Systematik gav effekt

CAT (COPD Assessment Test) är ett verktyg som fylls i av patienten i syfte att ge ett enkelt och tillförlitligt mått på den inverkan KOL har på välbefinnande och dagliga liv. Svaren kan användas av både patient och vårdgivare för att förbättra vården och få bästa utbyte av behandlingen. Kartläggningen visade att endast 35 procent av KOL-patienterna hade fyllt i CAT.
– CAT är ett viktigt diskussionsunderlag och gör att vi får en bättre grund att stå på när vi träffar patienter och fattar beslut om behandlingsåtgärder. Därför är det angeläget att det görs regelbundet och dokumenteras, menar Anna Virdeby.

Även KOL-patienternas försämringsperioder, så kallade exacerbationer, var bristfälligt dokumenterade, där det endast fanns dokumenterat bland 33 procent av patienterna.

Som första åtgärd kallades alla patienter som inte hade haft återbesök på vårdcentralen de senaste 18 månaderna. Erbjudandet gällde både fysiskt besök på vårdcentral, videobesök och uppsökande i hemmet. Resultaten blev högre än förväntat. Dokumentationen om CAT och försämringsperioder steg med närmare 40 procent jämfört med samma period förra året.
– Det visar att systematiskt arbete lönar sig. Upplägget tar vi med oss i vårt fortsatta arbete för att säkerställa att upplevd hälsorelaterad livskvalitet samt eventuella exacerbationer kommer till vår kännedom, säger Anna Virdeby.

Svårt införa minispirometri

Genomlysningen visade även att knappt 1,7 procent av de listade patienterna var diagnostiserade med KOL. Den uppskattade förekomsten i den vuxna befolkningen är mellan 6 och 10 procent. Enligt ett annat ofta använt system, GOLD, är förekomsten hela 14 procent i gruppen över 45 år. Symtomen på KOL i tidigt stadium är vaga och därför är spirometri en förutsättning för tidig och rätt diagnos.

För att fånga upp fler patienter med misstänkt nedsatt lungfunktion satsade vårdcentralen därför på att utföra förenklade lungfunktionsmätningar med minispirometer, så kallad COPD6-mätning. Totalt gjordes 100 mätningar. Personal fick träna manuellt och med stöd av instruktionsfilm. Förhoppningen var att mätningarna skulle leda till 2 procents ökning av antal KOL-diagnoser. Ökningen blev mer blygsam: 0,8 procent.
– Med facit i hand var det svårare än vi trodde att införa en ny rutin, säger Bodil. Vi hade hoppats på fler spontana mätningar. Pandemin försvårade även upplägget där personal snabbt fick växla om och prioritera andra arbetsuppgifter. Vi ska ta ett omtag och involvera fler ur personalgruppen att utföra mätningar, säger Bodil Björnsdotter.

Patienternas medverkan värdefull

En annan insikt var att det blev lättare att ringa in förbättringsområden om patienterna involverades. Capio hjälpte till att intervjua ett tiotal patienter.
– Många frågor handlade om tillgänglighet, hur får man får kontakt med sköterska och läkare och vad man kan göra själv för att lindra sina symtom och andningsteknik. Mycket värdefull information som vi tagit till oss, säger Bodil Björnsdotter.

En kontaktbroschyr för astma och KOL-team har tagits fram. Inom kort kommer även en patientutbildning att sjösättas.
– Vi startar en första grupp med tio deltagare som träffas 6 gånger för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. På programmet står bland annat gångtest, tips för att hantera vardagen, läkemedelsbehandling, sluta-röka-stöd, inhalationsteknik och fysisk träning, säger Anna Virdeby.

Ordning och reda

Kvalitetsarbetet har även medfört att lokala rutiner och flöden utifrån den nationella vårdplanen har upprättats för att säkerställa behandling enligt riktlinjer. De jobbar även mer aktivt med att analysera data från journalen och att diskutera dem. Uppföljning och information om årets kvalitetsarbete har löpande delgetts samtlig personal via APT och mottagningsmöten. Detaljerad uppföljning har skett vid särskilda kvalitetsronder.

Samarbetet mellan olika professioner har även blivit tydligare. Planer finns på att utvidga astma och KOL-teamet med fysioterapeut, dietist och arbetsterapeut och psykosocial kompetens.
– Att bygga ett bra teamarbete kring denna patientgrupp ser vi som en stor vinst för den enskilda patienten och ger oss också möjligheter att få en bättre struktur på vårt arbete, säger Bodil Björnsdotter.

Bra upplägg

Både Bodil och Anna uppskattar den målrelaterade ersättningen från Region Stockholm.
– Det är inga jättesummor, men en bra morot och bättre att få ersättning när vi gör något bra än att få vite för något vi inte gjort lika bra. Hoppas att det är här för att stanna, säger Bodil Björnsdotter.

Upplägget att göra förbättringsarbete i två steg med länkar till olika verktyg gillas, liksom APC:s stöd med granskning av upplägg, stöd med avgränsningar och återkoppling på slutrapporten.
– Det har varit stimulerande och lärorikt. Lokalt förankrat projekt är lättare att genomföra och få med sig personalen på. Det får inte heller bli för stort och komplicerat. Man måste inte ha med alla delar från början, säger Bodil Björnsdotter.

Att arbeta med kvalitet är aldrig ett färdigt projekt. Bodil berättar att utvecklingsarbetet har gett ringar på vattnet. Liknande process ska startas för att minska användningen av olämpliga läkemedel till äldre patienter.
– Det är både stimulerande och viktigt att jobba målinriktat för både oss och våra patienter. Det är dessutom roligt, avslutar hon.

Upplägget steg för steg

• I början av året erbjuds vårdcentraler att genomföra ett medicinskt kvalitetsarbete inom ramen för vårdvalet där målrelaterad ersättning utgår.
• Mallar och verktyg erbjuds alla som vill genomföra ett projekt.
• I slutet av februari är deadline för att lämna in det första delarbetet där man valt ut ett förbättringsområde. APC granskar och ger återkoppling på delarbetet och ger stöd vid behov för förbättringsarbetet. Nytt för 2022 är att de som gör kvalitets- och förbättringsarbeten erbjuds delta på ”work shop” där man kan ta del av tips, idéer och varandras erfarenheter.
• Vårdcentralerna fortsätter sen förbättringsarbetet under året på egen hand.
• I slutet av januari nästkommande år är deadline för att skicka in fullständig redovisning. APC granskar och ger återkoppling på slutarbetet.
• De arbeten som uppfyller kraven för godkänt får en målrelaterad ersättning som beslutas av Hälso och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm.