- Cancersjukdomar
- Endokrina sjukdomar
- Försäkringsmedicin
- Levnadsvanor
- Lung- och allergisjukdomar
- Läkemedel
- Nervsystemets sjukdomar
- Psykisk hälsa
- Smärta
- Våld i nära relationer
- Äldre personers hälsa
- Update - allmänmedicin
- Update - omvårdnad
- Update - primärvårdsrehab
- Stödmaterial kvalitetsarbete
- Reportagebank utveckling
- Fortbildning & kvalitetsstöd
- Reportagebank utveckling
- Befintlig sida: Risk för diabetes upptäcks vid vanlig ta...
Risk för diabetes upptäcks vid vanlig tandläkarundersökning
I utvecklingsprojektet DentDi fångas personer som är i riskzonen för typ 2-diabetes upp vid en vanlig tandläkarundersökning och får fortsatt stöd och vård i primärvården. Bakom satsningen står Akademiskt primärvårdscentrum, primärvården och Folktandvården Stockholm.
Det började i liten skala. Jakobsbergs akademiska vårdcentral och Folktandvården gjorde gemensam sak i projektet DentDi för att upptäcka patienter som riskerar att få typ 2-diabetes eller som har det utan att veta om det. Efter lovande resultat i en första pilotstudie utökades projektet med vårdcentraler och tandvårdsenheter i Viksjö, Skärholmen och Hallunda. Nyligen
lades även Spånga, Solna och Farsta till.
– Att upptäcka risken för diabetes tidigt är bra, för då kan man ofta förebygga sjukdomen eller bromsa utvecklingen. Det finns stora folkhälsomässiga och
hälsoekonomiska vinster att göra. Och vår metod verkar fungera, säger Katri Harcke, doktorand och diabetessjuksköterska vid kunskapsteam diabetes på Akademiskt primärvårdscentrum.
– Eftersom tandvården träffar en stor del av den vuxna befolkningen tänkte vi att det kunde vara värt att undersöka och gå samman, inflikar Anders Lindunger, klinikchef inom Folktandvård Stockholm, som varit med
och startat DentDi.
Resultaten från den första pilotstudien visar att 37 procent av de som remitterats från tandvården konstaterades ha risk för diabetes eller prediabetes. Där framgår även ett starkt samband mellan tandlossningssjukdom (parodontit) och prediabetes eller diabetes. I 97 procent av de remitterade fallen hade tandvården bedömt att patienten hade en förhöjd risk för tandlossning. Preliminära siffror från den första större studien visar att tre av tio riskpatienter som folktandvården i regionen nu remitterar till vårdcentralen har avvikande blodsockervärden.
Från riskbedömning till hälsoundersökning
Metoden i DentDi går ut på att tandläkaren eller tandhygienisten gör en vanlig undersökning där de använder Folktandvårdens ordinarie riskbedömningsverktyg för bland annat parodontit (tandlossning) och karies.
Patienter med minst två på en fyrgradig skala i riskbedömningsverktyget
erbjuds remiss till vårdcentralen.
– Parodontit har starkare samband än karies med diabetes, eftersom det säger något om den inflammatoriska processen i kroppen. I nästan alla våra remitterade fall hade patienterna en förhöjd risk för tandlossning, säger Anders Lindunger.
Folktandvården remitterar sedan patienterna till närliggande vårdcentral. Där
görs en hälsoundersökning med bland annat blodsockerkontroll och en eventuell diagnos ställs av vårdpersonal. De patienter som är i behov av behandling får individuell vård.
– Att se över sina levnadsvanor är det viktigaste i behandlingen av prediabetes.
Utöver det är det viktigt att även behandla andra riskfaktorer som förhöjt blodtryck, förhöjda blodfetter och övervikt/fetma, säger Katri Harcke.
En stor fördel med det nya arbetssättet är att man samverkar och bryter det tidigare stuprörstänket mellan hälso- och sjukvård och tandvård.
– Man kan tycka att det borde vara självklart att sjukvården och tandvården
samarbetar, men det är två separata system med olika kultur, finansiering, ledning och styrning. Jag tycket att vi nu kan visa att bättre samarbete kan
bidra till bättre folkhälsa genom systematiskt arbete och struktur, menar Charlotta Nylén, samordnare på Jakobsbergs akademiska vårdcentral.
Samtidigt medger de att allt inte varit friktionsfritt. Exempelvis var remissförfarandet till en början rätt knölig.
– Det har blivit snabbare, men det är fortfarande inte allt som klaffar. Ett problem är att vi har olika journalsystem. Exempelvis kan vi tandläkare inte se vad patienten har för diagnoser eller mediciner, vilket skulle underlätta,
säger Anders Lindunger.
Fortsättningsprojektet pågår fram till 2021 och finansieras av Akademiskt primärvårdscentrum, Folktandvården Stockholm och nätverkssjukvården i Region Stockholm. Projektet kommer resultera i fyra delstudier.
– Vi hoppas såklart kunna utöka så att fler i regionen och andra delar av landet kan använda den här metoden, säger Katri Harcke.
Anders Lindunger är öppen för samarbete inom fler områden, exempelvis risk för benskörhet utifrån tandvårdens röntgenbilder.
– Jag är övertygad om att vi tillsammans kan förebygga flera sjukdomar och tillstånd och även kunna bidra till att behandlingen av redan existerande sjukdomar lyckas bättre. Det är bra för patienterna och engagerar medarbetare, Anders Lindunger.
Senaste nyheterna
- Lyckat med FaR-mottagningar för att främja psykisk hälsa
- Arbetsmodell som ska förebygga fallskador hos äldre
- Samtalsguide och hälsoplan kan underlätta arbetet på Äldrevårdsmottagning
- Vården av astma och KOL-patienter fick ett lyft!
- Hur fungerar konsultationen?
- Hjärtsviktskoll!
- Projekt ska bryta farlig ensamhet bland äldre
- Program mot våld
- Må bra med kultur
- Bli tobaksfri på nytt sätt med recept!