Inget tydligt samband mellan ACG och CNI enligt ST-projekt

ST-läkare Markus Legebys projektarbete visar oväntat att vårdbehovet beräknat utifrån socioekonomiska faktorer (CNI) inte korrelerar med vårdbehovet som man får fram när man utgår från patienternas diagnoser (ACG). Däremot upptäcktes vissa variationer i ACG-värden mellan olika vårdaktörer.

I Region Stockholm används olika system för att fördela ersättningen till vårdcentraler och anpassa vården till individernas behov. Ett av dessa är Care Need Index (CNI), som tar hänsyn till socioekonomiska faktorer och vårdbehov. Ett annat är Adjusted Clinical Groups (ACG), som mäter sjukdomsbörda genom att bland annat använda diagnoser.

Oväntat resultat

Inom ramen för APC:s ST-program VESTA har ST-läkaren Markus Legeby vid Boo vårdcentral undersökt om vårdcentraler med högre CNI också har höga ACG-värden. Han har även utforskat om det finns skillnader i ACG-värden mellan olika vårdgivare och aktörer inom regionen. För att besvara sina frågeställningar samlade Markus Legeby in ACG- och CNI-poäng från 220 vårdcentraler i Region Stockholm under 2022. Av dessa vårdcentraler var 153 privat drivna och 67 offentligt drivna.

Resultaten visade något oväntat att det inte fanns någon korrelation mellan CNI och ACG.
– Det var förvånande, för det är rimligt att anta att vårdcentraler med högre CNI som ska spegla högre socioekonomisk utsatthet också skulle haft ett högt ACG, alltså patienter med stor sjukdomsbörda, menar Markus.

Det finns enligt honom flera tänkbara förklaringar till resultatet. En möjlighet är att variationen i diagnossättning är så stor att eventuella samband mellan ACG och CNI blir svåra att urskilja. En annan är att CNI inte tillräckligt väl återspeglar socioekonomisk utsatthet i dagens samhälle, då systemet bygger på en studie som är över 20 år gammal och inte har uppdaterats.
– Det är möjligt, och till och med troligt, att de kategorier som CNI bygger på skulle se annorlunda ut om de utformades i dag och att även att viktningen för varje kategori skulle utformas på annat sätt, menar Markus.

Inga skillnader i ACG mellan vårdcentraler - däremot mellan aktörer

Vid en jämförelse när det gäller ACG-poäng fanns det inga signifikanta skillnader mellan offentligt och privat drivna vårdcentraler. Däremot visade det sig finnas skillnader mellan olika större aktörer. Det kan enligt Markus bero på faktorer som att vissa aktörer kanske lagt mer fokus på att ställa diagnoser och använda ACG-systemet i sin verksamhet, medan andra omvänt inte har journalfört diagnoser i tillräcklig utsträckning och därmed fått ett lägre ACG än de borde ha.
– Det går inte heller att utesluta att diagnoser som förväntas ge högre ACG väljs framför andra för att öka ersättningen, men det är inget jag kunnat bekräfta här, är Markus noga med att betona. Men detta bör nog kontrolleras av regionen regelbundet om man ska ha ett ersättningssystem som ACG.

Han tycker det är bra att en viss del av ersättningen baseras på ACG, förutsatt att diagnossättningen är enhetlig i regionen.
– Det visar ändå vilken diagnostyngd en patient har. Det är rimligt att en vårdcentral som har mer diagnostunga patienter får mer pengar. Men om ersättningssystemet premierar diagnossättning riskerar det leda till överdiagnostisering av patienter, säger Markus.

Han föreslår att CNI bör väga tyngre i ersättningssystemen för att göra fördelningen rättvisare, enklare och svårare att påverka.
– Det skulle dessutom minska risken att ersättningsystemet påverkas av överdiagnostisering, enligt Markus.

Projektarbetet har gett mersmak

Markus uppskattar att ha genomfört det vetenskapliga ST-projektet.
– Det har varit spännande, intressant och givande att få fördjupa sig i ett ämne och diskutera och ta del av andras resultat, säger han.

En erfarenhet som gett mersmak.
– Projektet har gett värdefulla insikter om hur ACG och CNI påverkar primärvården och visar även på komplexiteten i vårdens finansieringssystem. Jag skulle gärna fördjupa mig mer om orsakerna bakom resultaten, avslutar Markus.

 

 

 

Publicerad 2023-10-10