Ny avhandling om bedömning och behandling av långvariga kroppsliga symtom

Korta självskattningsformulär kan underlätta bedömningen av långvariga kroppsliga symtom. Samtidigt kan internetförmedlad exponeringsbehandling ha god effekt för patienter med uttalade symtom och starka känslomässiga reaktioner på dem. Det visar en avhandling från Karolinska Institutet av Jonna Hybelius, psykolog vid Liljeholmens universitetsvårdcentral.

Smärta, magproblem, trötthet eller obehag i bröstet som kvarstår i månader eller år. Symptomen kan vara kopplade till sjukdomar som exempelvis astma eller tidigare cancersjukdom, IBS eller fibromyalgi. Minst var femte konsultation i primärvården handlar om den här typen av långvariga kroppsliga symtom. Trots det är det svårt att veta vilken behandling som fungerar bäst – och för vem.

Det var där forskningsfrågan tog form för den forskargrupp som Jonna Hybelius, psykolog vid Liljeholmens universitetsvårdcentral, arbetar i.
– Många personer med långvariga kroppsliga symtom har levt länge med besvär som påverkar vardagen. De har ofta genomgått utredningar och provat olika behandlingar utan att få den hjälp de hoppats på. Vi ville undersöka om det går att hitta arbetssätt som fungerar för personer med olika typer av långvariga kroppsliga symtom, säger hon.

Två formulär visades användbara

Forskarna undersökte hur väl två ofta använda självskattningsformulär – PHQ-15 och SSS-8 – fungerar för att underlätta bedömningen av långvariga kroppsliga symtom. En analys av 305 studier gav stöd för att använda dessa både i forskning och i olika vårdsammanhang.

Samma behandling fungerade – men inte lika bra för alla

Forskarna utvärderade också en internetbaserad exponeringsbehandling. Behandlingen testades först i en pilotstudie med 33 patienter och därefter i en randomiserad studie med 161 patienter vid Liljeholmens universitetsvårdcentral. I denna studie jämfördes effekten av den internetbaserade exponeringsbehandlingen med ett internetbaserat stödprogram för förbättrade levnadsvanor.

Forskarna förväntade sig att exponeringsbehandlingen skulle ge bättre resultat. För gruppen som helhet minskade dock symtomen lika mycket i båda grupperna. Det sågs inte heller några tydliga skillnader i funktion, depression eller ångest.
– Däremot stack en grupp ut. Patienter med stor symtombörda och stark oro eller känslomässiga reaktioner kopplade till sina symtom hade tydligt större nytta av exponeringsbehandlingen än av programmet för hälsosamma levnadsvanor, säger Jonna Hybelius.

Avhandlingen visade också att personer med långvariga kroppsliga symtom oftare upplevde känslor som rädsla, skam och ilska kopplade till sina symtom jämfört med en frisk jämförelsegrupp. De negativa känslorna minskade under behandling, oavsett vilken behandling patienterna fick.
– Ett viktigt budskap är att patienter med långvariga kroppsliga symtom utgör en heterogen grupp. Våra resultat tyder på att behandlingen kan behöva anpassas både efter hur stora besvären är och hur patienten reagerar känslomässigt på sina symtom, säger Jonna Hybelius. 

Kan bidra till bättre vård

Enligt Jonna Hybelius kan resultaten bidra till att underlätta bedömningar och i förlängningen öka tillgången till psykologisk behandling för en ofta förbisedd grupp.
– Korta självskattningsformulär kan göra det lättare att fånga upp patienternas symtom. Samtidigt behövs flexibla behandlingar som kan anpassas till olika patienters behov, säger hon.

Efter disputationen fortsätter Jonna Hybelius sin forskning om långvariga kroppsliga symtom. Hon kommer också att ingå i en forskargrupp som utvärderar kognitiv terapi för posttraumatiskt stressyndrom.

Jonna Hybelius försvarade sin avhandling “ Persistent physical symptoms in primary care: evaluation of symptom burden and exposure therapy” den 5 juni på Karolinska Institutet.