Blodprovet PEth kan öppna för samtal om alkohol och ge bättre behandling av högt blodtryck – om det används rätt

Ett blodprov som visar om en person haft en högre alkoholkonsumtion de senaste veckorna kan hjälpa läkaren att hitta en dold orsak till svårbehandlat högt blodtryck. Men provet fungerar bara om patienten vet varför det tas – och får prata om resultatet. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet av Åsa Thurfjell, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef vid Kista vårdcentral.

Högt blodtryck är en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom och behandlas främst i primärvården. Samtidigt är alkohol en ofta förbisedd faktor när blodtrycket inte sjunker trots behandling. Men att prata om alkohol i vården är inte alltid enkelt – varken för patienter eller läkare.

I sin avhandling har Åsa Thurfjell undersökt hur PEth kan användas som en del av behandlingen av patienter med hypertoni i primärvården. Avhandlingen bygger på fyra delstudier och kombinerar intervjuer, patientundersökningar och journaldata från svensk primärvård.

Underlaget omfattar intervjuer med 12 allmänläkare från tio vårdcentraler, 13 patienter från tre regioner, 270 patienter med hypertoni i Region Stockholm samt journaldata från 1 826 patienter i Region Dalarna.

PEth identifierade regelbunden alkoholkonsumtion bättre än frågor

Ett av de tydligaste fynden var att PEth identifierade hög och regelbunden alkoholkonsumtion bättre än traditionella frågor om alkohol hos patienter med särskilt svårbehandlat blodtryck.

Hos patienter med behandlingsresistent hypertoni var andelen med hög alkoholkonsumtion – mätt med PEth – ungefär tre gånger högre än hos patienter med kontrollerat eller okontrollerat blodtryck. Motsvarande skillnader fångades inte upp med det etablerade frågeformuläret AUDIT.
– Vi såg att alkohol ibland kom upp först när PEth användes som komplement. För vissa patienter blev det början på ett samtal som annars aldrig hade blivit av, säger Åsa Thurfjell.

Resultaten i avhandlingen pekar också på att PEth kan ge vården bättre möjligheter att upptäcka riskbruk och erbjuda stöd för att minska alkoholkonsumtionen – något som kan påverka både blodtrycket och andra alkoholrelaterade hälsoproblem.

Användas med eftertanke

Samtidigt framgår att provet behöver användas med eftertanke. Patienterna beskrev att de accepterade PEth när läkaren var tydlig med syftet och återkopplade resultatet. När information saknades kunde tilliten påverkas negativt. Ett öppet och icke-dömande samtal visade sig vara avgörande.
– Det handlar inte om att kontrollera människor. Det handlar om att förstå fler faktorer som kan påverka blodtrycket och ge patienten möjlighet att fatta informerade beslut om sin hälsa, säger Åsa Thurfjell.

Avhandlingen visar också att alkohol dokumenterades betydligt oftare när PEth användes än när vården enbart frågade om alkoholvanor – 31 procent jämfört med 15 procent. Samtidigt saknades dokumentation oftare hos patienter med okontrollerat blodtryck, vilket tyder på att vården kan missa möjligheter att upptäcka riskbruk i en särskilt sårbar grupp.

Ersätter inte samtal – men kan göra det bättre

Slutsatsen är att PEth inte ersätter samtalet – men kan göra det bättre.
– Ett blodprov kan aldrig ersätta mötet mellan patient och läkare. Men om det används öppet och respektfullt kan det ge både läkare och patienter viktig kunskap att bygga behandlingen vidare på, säger Åsa Thurfjell.

För Åsa Thurfjell har forskningen hela tiden varit nära kopplad till det kliniska arbetet i primärvården.
– Att kombinera forskning med rollen som läkare och verksamhetschef är inte alltid enkelt, men det ger också ett viktigt perspektiv. Frågorna uppstår i mötet med patienter och medarbetare – och resultaten kan snabbare omsättas i vården. Jag hoppas fortsätta kombinera forskning med mitt kliniska och ledande uppdrag även framåt, avslutar Åsa Thurfjell.

Åsa Thurfjell försvarade sin avhandling “ The role of the alcohol biomarker PEth in hypertension management in primary care” den 12 juni på Karolinska Institutet.