Kan smarta ringar ge bättre stöd vid långvarig trötthet?

Små ringar med inbyggda sensorer som mäter sömn, aktivitet, puls och återhämtning kan i framtiden bli ett stöd i vården. Nu undersöker forskare vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral om så kallade biometriska ringar kan ge ett bättre underlag för bedömning och uppföljning av patienter med ihållande trötthet.

Ihållande trötthet är vanligt i primärvården och kan ha stor påverkan på vardagen. Samtidigt är tillståndet svårt att bedöma. Många patienter har omfattande besvär, men prover och undersökningar visar ofta få objektiva fynd. Det kan skapa osäkerhet kring behandling, rehabilitering och sjukskrivning.

Det är bakgrunden till ett forsknings- och utvecklingsprojekt vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral som nyligen presenterades på Stockholms läns sjukvårdsområdes Innovationsforum. Bakom projektet står Elin Lindsäter, psykolog och docent, och Ludwig Franke Föyen, psykolog och doktorand vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral.

Vill förstå vad som händer mellan besöken

I dag bygger bedömningen främst på patientens symtombeskrivning, kliniska intervjuer och provtagning. Men mycket av det som påverkar hälsan sker mellan vårdbesöken. Hur sover patienten? Hur mycket orkar hen vara aktiv? Hur ser återhämtningen ut över tid?

För att fånga sådana mönster undersöker forskarna om biometriska ringar kan ge ny information. Ringarna registrerar bland annat sömn, aktivitet, puls, hjärtfrekvensvariation, kroppstemperatur och syremättnad.
– Vi får i dag en ögonblicksbild när patienten kommer till mottagningen. Med hjälp av ringarna vill vi få en bättre bild av hur vardagen faktiskt ser ut mellan besöken, säger Elin Lindsäter. 

Läkare efterfrågade objektiva mått

Projektet startade med fokusgrupper där läkare i primärvården beskrev sina erfarenheter av patientgruppen. Ett återkommande tema var bristen på objektiva mått och svårigheten att bedöma funktion över tid.
– Läkarna efterfrågade mer kunskap om hur patienterna fungerar i vardagen. Samtidigt måste informationen vara enkel att förstå och möjlig att använda i ett vanligt patientmöte, säger Ludwig Franke Föyen.

Testas i klinisk studie

Projektet har nu gått vidare till en användbarhetsstudie som ingår i en klinisk prövning. Forskarna undersöker hur deltagarna upplever att bära ringen, hur tillförlitlig datainsamlingen är och om informationen kan bidra till bedömningar i primärvården.

De första erfarenheterna är positiva. Ringarna verkar accepteras väl av deltagarna och data om sömn och aktivitet har kunnat samlas in. Ett tidigt datautdrag visade att deltagarna i genomsnitt bar ringen 21,3 timmar per dygn.

Samtidigt återstår frågor kring datakvalitet, bortfall och hur ringarnas algoritmer påverkar resultaten.

Kan bli stöd vid uppföljning och rehabilitering

Om tekniken fungerar kan den ge vården bättre möjligheter att följa patienters funktion över tid. Forskarna ser möjliga användningsområden inom bedömning, rehabilitering och uppföljning mellan mottagningsbesök.

– Vi är fortfarande i ett tidigt skede. Nu behöver vi ta reda på om informationen verkligen tillför något för både patienter och vårdpersonal. Först därefter kan vi diskutera hur tekniken skulle kunna användas i primärvården, säger Elin Lindsäter.

Under 2026 fortsätter studien med fler deltagare och analyser av hur ringdata förhåller sig till patienternas egna skattningar och kliniska bedömningar.