Kognitiv beteendeterapi mot atopiskt eksem

I detta forskningsprojekt undersöks om psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi kan vara effektivt för att minska atopisymptom.

Verksamhet: AVC Gustavsberg

Ämne: Allergi, Infektion och hud, Psykisk Hälsa

Målgrupp: Psykolog

Projektledare: Anna Bergman, Jens Fust, Erik Hedman-Lagerlöf

Projektmedlemmar: Erland Axelsson, Nils Lindefors, Maria Bradley, Susanne Rosén

Forskningsledare: Erik Hedman-Lagerlöf och Maria Bradley

Finansiering: Hudfonden

 

Beskrivning

Atopiskt eksem är vanligt förekommande och kännetecknas av klåda och inflammerad hud och är associerat med försämrad livskvalitet samt ökad risk för ångest och depression. I detta forskningsprojekt undersöks om psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi kan vara effektivt för att minska atopisymptom. Eftersom atopiskt eksem till del styrs av vad man gör hade vi hypotesen att systematisk beteendeförändring skulle kunna minska inte bara psykiska besvär utan också själva eksemet, säger forskningsledare Erik Hedman-Lagerlöf. Resultaten från den första pilotstudien visar på att behandlingen tolereras väl av patienter och att patienter har mindre besvär med eksem efter genomgången terapi.

Pilotstudien har publicerats i tidskriften Cognitive Behaviour Therapy, referens:

Hedman-Lagerlöf E, Bergman A, Lindefors N, Bradley M. Exposure-based cognitive behavior therapy for atopic dermatitis: An open trial. Cogn Behav Ther 2018: 1-11.

Atopiskt eksem har ofta en tidig debut och för många kvarstår besvären i vuxenålder. Prevalensen har uppskattats till 3-5% och för många leder klådan och den irriterade huden till en minskad livskvalitet och stort lidande. I dagsläget finns inga evidensbaserade läkemedelsbehandlingar som långsiktigt botar atopiskt eksem; standardbehandlingen är att man försöker skydda hudbarriären genom regelbunden insmörjning. Av flera skäl kan psykologisk behandling tänkas minska symptom vid atopiskt eksem. Det kanske viktigaste är att en nyckelfaktor som bidrar till förvärrat eksem är att klia på huden som respons på klåda. Kliande skapar en ruptur i hudbarriären som i sin tur ökar risken för irriterad hud ytterligare, vilket i sin tur leder till mer klåda. Forskning har visat kliande kan föregås av inte bara av klåda utan även av negativ effekt, som exempelvis ångest eller depressiva symptom. En psykologisk behandling som syftar till att patienter lär sig att hantera negativa känslor och klåda utan att behöva klia på huden torde därför kunna minska besvär med atopiskt eksem.

I detta projekt har i en första fas en exponeringsbaserad 10-veckors behandling med KBT testats i en pilotstudie. Studien visade att behandlingen tolererades väl av deltagarna och självskattade atopibesvär minskade signifikant efter genomgången behandling. Nästa steg är att pröva behandlingens effekt i en storskalig randomiserad kontrollerad studie.

 

Senast ändrad 2021-01-05