- Organisation
- Ledning
- Vi är en USV-enhet!
- Gustavsbergs universitetsvårdcentral
- Jakobsbergs universitetsvårdcentral
- Liljeholmens universitetsvårdcentral
- Verksamhetsråd
- Digitalt nyhetsbrev
- Integritetspolicy
- Lediga jobb/uppdrag
- Publikationskatalog
- Projektkatalog
- Medarbetare A–Ö
- Kontakt
- Om webbplatsen
- Utbildningskatalog
- Om oss
- Projektkatalog
- Befintlig sida: Diagnostik och behandling av faryngotons...
Diagnostik och behandling av faryngotonsillit på Capio Lidingö vårdcentral
Författare: Ali Azimzadeh Jamalkandi
E-post: ali.azimzadeh@capio.se
Vårdcentral arbetet utfördes på: Capio Vårdcentral Lidingö
Program/kurs: VESTA VP2020
Datum för godkänd rapport: 2021-11-24
Vetenskaplig handledare: Olesja Fornara
ABSTRACT
Bakgrund
Faryngotonsillit är en vanlig infektionsdiagnos på vårdcentralen som ofta leder till antibiotikaförskrivning. Faryngotonsillit är en benign självläkande infektion där nyttan av antibiotika kan variera beroende på genes. Läkemedelverket och STRAMA har kommit ut med rekommendationer för handläggning och behandling av faryngotonsillit. Centorkriterier (CK) används för att avgöra behovet av provtagning med Strep A-test och antibiotikabehandling.
Syfte
Denna studie undersöker om läkare på Capio Vårdcentral Lidingö följer Läkemedelverkets diagnostik- och behandlingsrekommendationer av faryngotonsillit hos patienter 7 år och äldre.
Material & metod
Studien är en retrospektiv kvantitativ journalstudie. Studiepopulation består av barn som är 7 år och äldre samt vuxna som erhållit diagnos faryngotonsillit under perioden 2018-01-01 t.o.m. 2018-12-31 på Capio Vårdcentral Lidingö. Patienterna delades in i två grupper beroende på antal CK, 0-2 CK respektive 3-4 CK. Båda grupperna undersöktes avseende andelen patienter som provtogs med Strep A-test och andel som erhöll antibiotikabehandling.
Resultat
Patienterna med faryngotonsillit utgjorde 0.9 % (129 av 14.272) av alla läkarbesök under studieperioden. Efter exklusionsprocessen där 30 patienter med faryngotonsillit uppfyllde exklusionkriterier, inkluderades sammanlagt 99 patienter i studien. Studien visade att 81% (57 av 70) av alla patienter med 0-2 CK har provtagits med Strep A-test jämfört med gruppen med 3-4 CK där 93% (27 av 29) har provtagits med ett Strep A-test. Av patienterna i gruppen med 0-2 CK fick 71% (50 av 70) ett antibiotikarecept medan siffran för gruppen med 3-4 CK är 89% (26 av 29). Jämförelse mellan grupperna avseende antibiotikaförskrivning påvisade ingen signifikant skillnad (p= 0. 051).
Slutsats
Resultaten visar att det finns brister i följsamhet till läkemedelverkets algoritm för diagnostik och antibiotikabehandling av faryngotonsillit på Capio Vårdcentral Lidingö.
Åtkomst till fullständig rapport
För åtkomst till fullständig rapport logga in på www.stforum.se
Om du inte har åtkomst till ST-forum vänligen kontakta