Klok läkemedelsförskrivning och stärkt demensarbete vid Tensta vårdcentral

Läkemedelsförskrivningen på Tensta vårdcentral präglas av stabilitet och god följsamhet. Samtidigt bedrivs ett strukturerat förbättringsarbete kring demensutredningar. När Christine Fransson, informationsapotekare vid APC, besöker verksamheten möter hon en engagerad personalgrupp som både håller hög nivå och är beredd att skruva på det som behöver utvecklas.

Matsalen på Tensta vårdcentral är fylld av lunchprat när informationsapotekaren Christine Fransson från APC slår sig ned med verksamhetschefen och personalen. Hon har gått igenom deras färska läkemedelsstatistik. Den visar flera styrketecken. 

Hög följsamhet till Kloka Listan

Följsamheten ligger på 96 procent för perioden januari till september 2025.. Det är ett av de högsta resultaten i regionen.
– Det är en tydlig kvalitetsmarkör. Rekommenderade läkemedel väljs nästan alltid, säger Christine Fransson.

Det innebär tryggare behandling och bättre kostnadskontroll.

Diabetesbehandlingen följer aktuella riktlinjer. Användningen av SGLT2-hämmare och GLP-1-analoger har ökat i en omfattning som motsvarar rekommendationerna för typ 2-diabetes, och behandlingen är både uppdaterad och individanpassad.

Även antibiotikaförskrivningen visar en stabil och kontrollerad nivå, helt i linje med övriga vårdcentraler i Järvaområdet, utan onödiga toppar eller avvikelser. Inom smärtbehandling är trenden tydlig: opioider används sparsamt medan paracetamol och NSAID dominerar.
– Det är glädjande. Tensta ligger under regionsnittet, vilket minskar risken för långvarigt beroende, säger Christine.

Samma återhållsamhet syns i användningen av sömnmedel som zolpidem och zopiklon, som här förskrivs i lägre omfattning än regionalt. Bensodiazepiner har ökat något, men siffrorna är små och förändringen bedöms som marginell.

Christine Fransson.

Lågvärdevård följs upp – och hålls nere

Det finns läkemedel som ofta förskrivs på svag indikation i hela regionen. Exempel är hostmediciner, D-vitamin, mjukgörare och protonpumpshämmare.

Tensta följer samma mönster – men sticker ut genom att ha låg användning av Cocillana-Etyfin, ett positivt resultat eftersom preparatet saknar stark medicinsk grund.

PPI-preparat som omeprazol används brett men följs upp enligt riktlinjer.
– Det handlar inte om att minska behandlingen. Det handlar om rätt indikation och att regelbundet ompröva ordinationer, säger Christine.

Kardiovaskulära resultat som pekar uppåt

Andelen patienter med hypertoni som når målblodtryck är något under regionsnittet men har förbättrats det senaste halvåret. Statinbehandlingen ligger i nivå med regionen.

Hjärtsviktsbehandling är fortfarande en utmaning. Få patienter får samtliga fyra basläkemedel, men andelen ökar och diagnossättningen blir tydligare.

Kvalitetsarbetet: demensutredningar i fokus

När läkemedelssiffrorna är genomgångna glider samtalet över till vårdcentralens stora förbättringsarbete: demensutredningarna och behovet av att fler patienter med demensdiagnos får en dokumenterad anhörigintervju.

Det finns en rutin sedan tidigare, men den har inte använts fullt ut. Under året har vårdcentralen därför startat ett mer strukturerat arbete. Rutinerna har uppdaterats, personalen har tränat på att använda screeningverktyg och arbetet med anhörigintervjuer och kognitiva tester har tagit fart.
– Vi såg att vi behövde få en tydligare struktur. När vi nu tränar tillsammans och följer samma rutiner blir arbetet både lättare och mer träffsäkert för patienterna, säger sjuksköterskan Caroline Hultmar, som projektlett utvecklingsarbetet.

Målet för det kommande året är att fördubbla två centrala moment i utredningarna:

• MMSE (Mini Mental State Examination) – ett kort test som mäter minne, orientering och språk.
• RUDAS (Rowland Universal Dementia Assessment Scale) – ett test utvecklat för att ge tillförlitliga resultat i grupper med varierande språklig och kulturell bakgrund.

– När man väl börjar arbeta mer systematiskt inser man hur mycket information som annars riskerar att gå förlorad. För många patienter är just dessa tester avgörande för att vi ska förstå deras situation fullt ut, säger Caroline.

Ett område som kräver lyhördhet

Arbetet i Tensta formas av socioekonomiska utmaningar, komplexa vårdbehov och en stor språklig och kulturell variation. Det kräver tydlig kommunikation, tid för förklaringar och en vård som kan anpassas efter varje patient.
– Det gör jobbet både utmanande och kreativt. Man måste vara lyhörd och kunna improvisera. Vår mångkulturella personal är en styrka i mötet med patienterna. Vi hjälper varandra. Det skapar trygghet, säger Feryal Messö, verksamhetschef på Tensta vårdcentral och geografisk samordnare för vårdcentralerna i Järva.

Hon beskriver en verksamhet där utvecklingsarbeten avlöser varandra och där ambitionen är hög, trots tuffa förutsättningar. Genom åren har vårdcentralen nått framgång inom flera områden, bland annat KOL och diabetes.
– Vi har lärt oss att små steg kan göra stor skillnad. När man arbetar nära en befolkning med så olika behov gäller det att inte fastna i hinder. Man måste fortsätta leta efter lösningar – och göra det tillsammans, säger Feryal.

Feryal Messö.

Informationsapotekaren – en fast följeslagare i läkemedelsarbetet

Christine Fransson är en av tio informationsapotekare vid APC. Varje vårdcentral i regionen har en egen kontaktperson.
– Min uppgift är att öppna ögonen för det som fungerar och det som behöver justeras. Det höjer patientsäkerheten och ger en mer kostnadseffektiv användning av läkemedel, säger hon.

Inför varje besök går hon igenom ändrade rekommendationer och riktlinjer som bygger på den senaste forskningen, uppdateringar i Kloka listan, förskrivningsmönster och avvikelser i vårdcentralens statistik. Informationen skräddarsys för varje enskild vårdcentral.
– Det gör att alla mottagningar får relevant och jämförbar kunskap. Det skapar trygghet i besluten.