Stora ST-dagen: ”Det var längesen jag kände mig så upplyft”

När 550 ST-läkare i allmänmedicin fyllde Aula Medica den 2 december stod både vardagens kliniska beslut och primärvårdens framtida struktur i fokus. Från kloka val i konsultationsrummet till europeiska jämförelser och regionens strategiska arbete – dagen gav en samlad bild av vad som krävs för att stärka primärvården.

Akademiskt primärvårdscentrum arrangerade ST-dagen för andra gången. Liksom vid det första tillfället låg tyngdpunkten på själva kärnan i uppdraget: allmänläkarens roll i ett sjukvårdssystem som förändras snabbt. Här följer ett axplock ur programpunkterna.

Kloka kliniska val – och varför mindre ibland är mer

David Gyll, specialist i allmänmedicin och medlem i SFAM:s råd för hållbar diagnostik och behandling presenterade och reflekterade kring Kloka kliniska val och hur arbetet kan utvecklas på den egna vårdcentralen.

I sin genomgång förklarade han vad begreppen faktiskt innebär i praktiken. Kloka kliniska val handlar om att använda vårdens resurser där de gör störst nytta för patienten. Det innebär också att aktivt undvika sådant som ger liten eller ingen effekt – det som kallas lågvärdevård. Det kan handla om undersökningar som inte påverkar behandlingen eller läkemedel som saknar tydlig indikation eller ges för länge.

David Gyll betonade att detta inte är ett sparpaket i förklädnad, utan kärnan i god medicin: att vården ska vara både träffsäker och patientcentrerad. Evidensbaserad medicin börjar alltid med patientens behov, inte med rutin eller tradition.

Europa i jämförelse – och slutsatsen som inte går att runda

Efter lunch tog perspektivet ett språng ut i Europa. ST-läkaren och skribenten Fanny Nilsson, aktuell med boken Åk till akuten, gav en översikt över olika sjukvårdssystem och hur de påverkar både patienter och professioner. Hennes utgångspunkt är att trängsel, långa väntetider och svårstyrda patientflöden blivit vardag på akutmottagningar, men att problemen inte i första hand uppstår på akuten, utan utanför.

När primärvården är underdimensionerad, svårtillgänglig eller saknar kontinuitet söker fler patienter akut för sådant som egentligen hör hemma i öppenvården. Resultatet är ett system där akuten tvingas kompensera för strukturella brister.

Genom intervjuer och egna erfarenheter visar hon hur både patienter och vårdpersonal hamnar i en ond cirkel när ansvaret i praktiken lutar mot akuten.

En återkommande slutsats är att länder med stark och bred primärvård har ett bättre hälsoutfall. Fanny Nilsson pekar på internationell evidens som tydligt visar att Sverige behöver en större andel primärvård för att minska trycket på akutsjukvården och skapa en mer hållbar vård.

RPO Primärvård – enhetliga arbetssätt för en föränderlig befolkning

Victoria Gyberg och Peter Hallin, specialister i allmänmedicin och ordförande respektive vice ordförande i RPO Primärvård beskrev hur arbetet inom RPO:t syftar till att skapa en mer sammanhållen och kunskapsbaserad primärvård i hela regionen.

”Patientdemografin ändras och vi behöver tänka smart om hur vi använder de resurser vi har,” sa Victoria Gyberg. ”Det gör vi genom att stärka samverkan, fokusera på effektiva arbetssätt och genom att försöka förstå verkligheten.”

”Det var längesen jag kände mig så upplyft”

Responsen från deltagarna vittnade om att dagen gjorde avtryck. En av dem uttryckte det så här:

”Det var längesen jag kände mig så upplyft. Föreläsningarna gav nya infallsvinklar, hopp och mycket att ta med hem till den egna vårdcentralen.”