Två länder, två vägar till undersköterskeyrket

Undersköterskeutbildningarna i Sverige och Schweiz har mycket gemensamt. Men vägen till yrket skiljer sig åt. I Schweiz får eleverna lön och arbetar inom vården under hela utbildningen. I Sverige varvas studierna med praktik. Likheter och skillnader stod i fokus när en schweizisk vårdlärare besökte Akademiskt primärvårdscentrum.

Den 17 september besökte Freja Graf, vårdlärare vid Careum i Schweiz, Akademiskt primärvårdscentrum tillsammans med Lourdes Amaya Leon, yrkeslärare vid Komvux Södermalm. APC VIL-samordnare Maria Takacs Lanecrona, Marilene Taube och Paulina Samuelsson tog emot besökarna.

Freja Graf ville veta mer om den svenska undersköterskeutbildningen, särskilt hur arbetsplatsförlagt lärande (APL) fungerar inom Stockholms primärvård.

KUNSKAPSUTBYTE: Från vänster i bild: Paulina Samuelsson, Freja Graf, Lourdes Amaya Leon, Maria Takacs Lanecrona och Marilene Taube.

Samma kunskaper – olika vägar till yrket

Utbildningarna har mycket gemensamt. I båda länderna läser eleverna bland annat omvårdnad, medicin, hälsa och omsorg. Målet är detsamma: att utbilda personal med rätt kunskaper för att ge god och säker vård.

Men utbildningarna är organiserade på olika sätt. I Sverige kan ungdomar läsa det treåriga vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet, medan vuxna kan utbilda sig genom kommunal vuxenutbildning (Komvux). I Schweiz finns inte samma uppdelning. Där kan både yngre och äldre gå samma treåriga yrkesutbildning.

I Schweiz får eleverna lön under utbildningen

Den schweiziska utbildningen bygger på en lärlingsmodell. Eleverna tillbringar vanligtvis två dagar i skolan och tre dagar på en arbetsplats, exempelvis ett sjukhus, äldreboende eller inom hemsjukvården. De är anställda, får lön och ingår i arbetslaget redan under utbildningen.
– Hos oss är arbetsplatsen en stor del av utbildningen redan från början. Eleverna lär sig yrket genom att arbeta tillsammans med erfarna kollegor, samtidigt som de får den teoretiska grunden i skolan, säger Freja Graf.

Även i Sverige finns gymnasial lärlingsutbildning, men den är ett alternativ till den huvudsakligen skolförlagda utbildningen.

– Det är kanske den största skillnaden mellan våra länder. I Schweiz är lärlingsmodellen själva grunden för utbildningen. Här i Sverige har vi flera vägar till samma yrke, säger Maria Takacs Lanecrona.

En annan skillnad gäller möjligheterna att studera vidare.
– I Schweiz kan undersköterskeutbildningen också bli en väg vidare till sjuksköterskeyrket. Tidigare studier och erfarenhet kan i vissa fall korta utbildningstiden. Så fungerar det inte automatiskt i Sverige, förklarar Maria.

Båda länderna har nationellt erkända yrkeskvalifikationer. I Sverige är undersköterska en skyddad yrkestitel sedan 2023 och kräver bevis från Socialstyrelsen. I Schweiz leder utbildningen till den federalt erkända yrkeskvalifikationen Fachfrau/Fachmann Gesundheit (FaGe).

Under besöket diskuterades också att undersköterskor i Sverige oftare tycks stanna kvar i yrket, medan det i Schweiz är vanligare att gå vidare till andra utbildningar och yrkesroller.

Så fungerar praktiken i svensk primärvård

APC VIL-samordnare berättade hur APL organiseras inom Region Stockholms primärvård. Samtalet handlade bland annat om handledning, samarbetet mellan skola och vårdverksamhet och vad eleverna får lära sig under praktiken.
– Här kommer eleverna ut på praktik under bestämda perioder. Då är det viktigt att de får bra handledning och möjlighet att omsätta sina kunskaper i mötet med patienter. De är här för att lära sig, inte för att ingå i bemanningen, säger Maria Takacs Lanecrona.

Lourdes Amaya Leon berättade också om ett påbörjat samarbete kring studentutbyte mellan Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm och Careum i Schweiz.

Besöket gav möjlighet att jämföra två utbildningssystem med liknande mål, men olika sätt att förena teori och praktik. Det väckte också frågor om vad länderna kan lära av varandra.
– Det är värdefullt att se hur andra länder gör. Vi har mycket gemensamt, men också olika erfarenheter att ta med oss när vi utvecklar utbildningen och samarbetet med vårdens verksamheter, säger Maria Takacs Lanecrona.