Många med astma saknar uppföljning – trots stora besvär

Sju av tio personer med astma i en svensk undersökning har dålig kontroll över sin sjukdom. Nästan hälften uppger att de inte kallats till uppföljning. I projektet MOTIVATE har svar sökts utanför sjukvården för att även nå dem som sällan söker hjälp. Bakom rapporten står bland andra Astma- och Allergiförbundet och forskaren Hanna Sandelowsky vid Karolinska Institutet, även knuten till APC.

Omkring var tionde person i Sverige har astma. Med rätt behandling kan de flesta leva utan större besvär. Ändå har många återkommande symtom och riskerar akuta astmaanfall.

Hanna Sandelowsky är specialist i allmänmedicin vid Hedda Care, ST-läkare i allergologi och docent vid Karolinska Institutet. Hon är sedan många år knuten till APC och medicinskt och vetenskapligt sakkunnig i MOTIVATE.

Projektet undersöker hur astma påverkar vardagen, livskvaliteten och samhällsekonomin. Varför har så många dålig kontroll över sin sjukdom trots effektiva behandlingar?
– Vi ville framför allt nå personer utan regelbunden vårdkontakt. De som kanske förnyar sina recept år efter år, men fortsätter att leva med okontrollerad astma och de risker det innebär, säger Hanna Sandelowsky.

Hanna Sandelowsky.
Foto: Bengt Sandelowsky

MOTIVATE genomförs i samarbete med Astma- och Allergiförbundet, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), kliniska experter från primärvården och läkemedelsföretaget AstraZeneca.

Även lindrig astma kan ge stora besvär

I projektet har 1 365 vuxna med astma besvarat en nationell webbenkät. Resultaten har sammanställts i en rapport från IHE.

Omkring 70 procent av deltagarna har dåligt eller mycket dåligt kontrollerad astma. Även bland dem med den lindrigaste formen av sjukdomen gäller det drygt 65 procent. Det är oroande eftersom även lindrig astma kan leda till akuta anfall.
– Många accepterar symtom som de inte borde behöva leva med. De avstår kanske från att träna, träffa vänner med pälsdjur eller umgås med förkylda barnbarn. De vet inte hur bra de skulle kunna må med rätt behandling, säger Hanna Sandelowsky.

Omkring 95 procent av alla med astma hör till primärvården, men många får ingen regelbunden uppföljning. I en tidigare svensk registerstudie med drygt 51 000 patienter visade Hanna Sandelowsky och hennes forskarkollegor att endast sju procent följdes upp inom de rekommenderade sex veckorna efter ett akut astmaanfall.
– Det är anmärkningsvärt. Vi måste bli bättre på att upptäcka okontrollerad astma innan patienterna behöver söka akutvård.

Undersökningen når dem som vården riskerar att missa

Det som särskilt utmärker MOTIVATE är rekryteringen. I stället för att söka deltagare genom sjukvården spreds enkäten via Astma- och Allergiförbundets kanaler och sociala medier.

Syftet var att även nå personer som sällan söker vård eller saknar regelbunden uppföljning. En grupp som annars riskerar att missas i studier där deltagarna rekryteras genom vården.
– Vi ville inte bara undersöka dem som redan har vårdkontakt, utan också nå människor som lever med sina besvär utan att söka hjälp, säger Hanna Sandelowsky.

Deltagarna var i genomsnitt 50 år och hade levt med astma i 24 år. Majoriteten var kvinnor. Sju av tio hade högskoleutbildning och lika många var yrkesverksamma. Nästan var fjärde bodde i Region Stockholm.

Enkäten omfattade bland annat symtom, läkemedel, vårdkontakter, livskvalitet och sjukfrånvaro. Svaren visar flera hinder för att få rätt vård. Nästan hälften, 47 procent, uppger att de inte kallats till uppföljning. Drygt var tredje vet inte när de behöver kontakta vården. Tre av tio har svårt att få en tid och nästan var femte upplever att stödet är otillräckligt. Samtidigt uppger över 70 procent att de tar sina läkemedel enligt ordination. Bristande följsamhet till behandlingen kan alltså inte ensamt förklara de kvarstående besvären.
– Det räcker inte att förnya recept. Vi måste också veta hur patienterna mår och om behandlingen fungerar. Många vet inte ens att deras astma skulle kunna vara bättre kontrollerad, säger Hanna Sandelowsky.

Dålig astmakontroll kostar mer

Bristande astmakontroll påverkar inte bara hälsan utan också samhällsekonomin. För deltagare med dåligt kontrollerad astma var den beräknade årskostnaden mer än dubbelt så hög som för dem med välkontrollerad astma. Vid mycket dålig astmakontroll var kostnaden omkring sex gånger så hög.
– Det är inte främst läkemedel eller vårdbesök som driver kostnaderna. Nästan tre fjärdedelar handlar om produktionsbortfall genom sjukfrånvaro och att människor arbetar trots att astman försämrar deras arbetsförmåga, säger Hanna Sandelowsky.

Även livskvaliteten påverkas. Deltagare med välkontrollerad astma skattade sin livskvalitet betydligt högre än de med kvarstående besvär.

Vården behöver ta större ansvar

Resultaten visar behovet av bättre uppföljning, särskilt inom primärvården där de flesta med astma får sin behandling.
– En stor utmaning är att nå dem som inte själva söker hjälp. Patienter som vant sig vid sina symtom kanske inte ens nämner astman när de besöker vården av andra skäl. Då riskerar behovet av bättre behandling att förbli oupptäckt, säger Hanna Sandelowsky.

Regelbundna kontroller kan hjälpa vårdpersonalen att upptäcka symtom, anpassa behandlingen och stärka patienternas kunskap. Patienterna behöver också veta vilka besvär de inte ska behöva acceptera och när de bör söka vård. Men ansvaret kan inte enbart ligga på patienterna.
– Vi behöver se över hur vi prioriterar astmavården. Det är inte rimligt att patienter ska behöva bli akut sjuka för att få sin behandling uppföljd. Vården måste ta större ansvar för att hitta och hjälpa dem med okontrollerad astma.

Hanna Sandelowsky hoppas att resultaten ska bidra till bättre uppföljning och behandling.
– Med rätt behandling kan de flesta leva utan större astmabesvär. Dit måste vi sikta.

Läs rapporten: Sjukdomsbördan vid astma i Sverige – IHE rapport 2026:3.

Tidigare forskning: Sandelowsky H. m.fl. (2022). Annual and Post-Exacerbation Follow-Up of Asthma Patients in Clinical Practice – A Large Population-Based Study in Sweden. Journal of Asthma and Allergy.