Johanna ska utveckla vården för ungas psykiska ohälsa – med stöd av etableringsbidrag

Hon har mött dem i behandlingsrum i över tio år – tonåringar med ångest, nedstämdhet och en vård som inte alltid är utformad för deras behov. Nu får psykologen Johanna Engelbrektsson vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral ett etableringsbidrag från Forte för att förändra detta. Målet är att utveckla en samskapad vårdmodell som gör hjälpen både snabbare och mer träffsäker.

Bristerna i vården av ungdomar med psykisk ohälsa är välkända: behandlingsmanualer som är för omfattande för primärvårdens ramar och kliniker som tvingas improvisera när metoderna inte går att genomföra fullt ut. Familjer som bollas runt.

Johanna Engelbrektsson, doktor i medicinsk vetenskap och kliniskt verksam psykolog, har sett problemen på nära håll.
– Primärvården behöver insatser som både bygger på evidens och går att använda i vardagen. Många utvärderade behandlingar består av 10 till 12 sessioner, vilket ofta är för omfattande för både ungdomar och för verksamheten, säger hon.

Johanna Engelbrektsson

Hennes projekt, som fått närmare 3,8 miljoner kronor i Forte-medel, ska utveckla och utvärdera en stegvis vårdmodell för ungdomars psykiska hälsa, specifikt anpassad till primärvårdens förutsättningar.

Samskapad vård – tillsammans med ungdomarna

Modellen ska tas fram i nära samarbete med dem som möter problemen i praktiken: ungdomar, föräldrar, experter och kliniker.
– Ungdomarna själva vet vad de vill ha hjälp med och på vilket sätt. Syftet med att involvera ungdomar och föräldrar är att ta fram en intervention som är relevant och hjälpsam för dem som behöver den. Medverkan av experter och kliniker är för att stärka interventionens effekt och att se till att den är genomförbar i primärvårdens kontext, säger Johanna Engelbrektsson.

I projektets första fas intervjuas tonåringar och föräldrar, och deras erfarenheter tillsammans med workshopmaterial från experter och kliniker ligger till grund för det första utkastet av interventionen.

Från praktik till evidens – och tillbaka

En central ambition är att minska glappet mellan forskning och kliniskt arbete. Primärvården ska inte bara ta emot kunskap – utan bidra till att skapa den. Den färdiga modellen kommer i projektets andra fas att utvärderas i en randomiserad kontrollerad studie vid flera vårdcentraler.

Kan avlasta specialistvården

Bakgrunden är att allt fler ungdomar söker hjälp för mild till måttlig ångest och depression. Primärvården är ofta första kontakten, men saknar ibland metoder som är anpassade till både problemnivå och organisatoriska villkor.

En fungerande stegvis vårdmodell kan enligt Johanna öka tillgången till evidensbaserad, personcentrerad vård och samtidigt minska trycket på specialistpsykiatrin.
– Målet är inte att ersätta specialistvården, utan att fler ska få rätt hjälp i tid – innan problemen förvärras, säger hon.

”Jag ser stora möjligheter”

Att kombinera kliniskt arbete med forskning är en utmaning, men också en drivkraft. För Johanna innebär Forte-bidraget inte bara ett ekonomiskt stöd, utan en chans att ta nästa steg i ett område hon brinner för.
– Jag ser en stor möjlighet att utveckla vården för ungdomar med psykisk ohälsa, där vi vet att behoven är stora och insatserna ofta otillräckliga. Etableringsperioden ger mig tid att fördjupa mig som forskare och bidra med kunskap som kan göra skillnad, säger hon.

Redan i början av 2026 startar de första intervjuerna. Målet är ambitiöst: att utvärdera en stegvis vårdmodell som kan förändra hur primärvården möter psykisk ohälsa hos unga. Den fullskaliga utvärderingen beräknas vara klar 2029.
– Min förhoppning är att fler ungdomar ska få hjälp som verkligen fungerar och att vården blir mer tillgänglig och anpassad efter deras behov, säger Johanna.