Forskare vid APC får 46 miljoner för att utveckla ny kunskap i primärvården

Forskare vid APC får totalt 46 miljoner för att utveckla ny kunskap i primärvården. Vetenskapsrådet tilldelar stora karriärbidrag till Elinor Nemlander, Elin Lindsäter, Katharina Schmidt-Mende och Erland Axelsson, alla verksamma vid Karolinska Institutet och Akademiskt primärvårdscentrum. Projekten rör tidig cancerupptäckt, svår och ihållande trötthet, hjärtsvikt hos äldre och behandling av långvariga kroppsliga symtom – områden där behovet av ny kunskap är stort.

Beslutet innebär en betydande satsning på forskning som utgår från primärvårdens patienter och arbetssätt. De fyra projekten kombinerar kliniska data, metodutveckling och avancerad analys och är inriktade på att ta fram användbara verktyg och ny förståelse för områden där dagens kunskapsläge är begränsat. Här följer en närmare presentation av projekten.

Blodprov och beslutsstöd för tidig cancerupptäckt

Elinor Nemlanders projekt tar sig an en av primärvårdens mest centrala utmaningar: hur cancer kan upptäckas tidigare, särskilt vid otydliga eller diffusa symtom.

Hennes forskning kombinerar blodbaserade biomarkörer som kan signalera cancer i ett tidigt skede med digitala verktyg som stödjer bedömningen i mötet med patienten. Genom att integrera laboratoriedata, patientrapporter och primärvårdens journaler ska projektet utveckla beslutsstöd som hjälper allmänläkare att avgöra när det finns en förhöjd risk för cancer och när vidare utredning kan vara angelägen

Verktygen kan bli ett viktigt komplement till dagens diagnostik och minska både fördröjd cancerdiagnos och onödiga utredningar.

Kliniska utfall och samhällskostnader vid svår och ihållande trötthet

Långvarig trötthet är ett av de vanligaste men mest svårtolkade symtomen hos patienter i primärvården. Det kan förekomma vid exempelvis psykisk ohälsa, smärttillstånd, neurologiska sjukdomar samt efter cancerbehandling och stroke. Tröttheten är ofta funktionsnedsättande men kan vara svår att diagnosticera och behandla.

Elin Lindsäter studerar långvarig trötthet i olika patientgrupper för att öka kunskapen om den kliniska bilden. Genom att kombinera klinisk bedömning, symtomskattningar, kognitiva testdata, biometriska data och registerdata ska projektet identifiera hur symtom utvecklas över tid, om det finns subgrupper med olika förlopp, effekten av vårdinsatser samt samhällsekonomiska konsekvenser.

Målet är att ta fram praktiska verktyg för primärvården: strukturerade kartläggningar, bättre riskbedömningar och behandlingsrekommendationer som bygger på både data och klinisk erfarenhet.

Hjärtsvikt hos äldre och multisjuka patienter

Katharina Schmidt-Mende ska studera hjärtsvikt hos äldre och sköra patienter – en grupp som sällan inkluderas i de kliniska prövningar som ligger till grund för dagens riktlinjer.

Projektet analyserar journaldata, nationella register och fokusgrupper med allmänläkare för att kartlägga hur behandlingen ser ut i primärvårdens vardag. Det gäller vilka läkemedel som används, hur doser anpassas och hur uppföljningen fungerar i praktiken.

Genom att jämföra riktlinjerna med de faktiska kliniska förutsättningarna ska projektet identifiera vilka behandlingsstrategier som är mest ändamålsenliga för äldre med flera samtidiga sjukdomar och ökad känslighet för biverkningar.

Effektiv behandling för långvariga kroppsliga symtom

Långvariga kroppsliga symtom som magbesvär, smärta och trötthet är vanliga i primärvården och fortsätter ofta trots medicinsk behandling. De innebär stort lidande och höga samhällskostnader – och få psykologiska behandlingar är ordentligt utvärderade för just denna patientgrupp. Erland Axelssons projekt bygger vidare på en randomiserad studie på Liljeholmens universitetsvårdcentral där exponeringsbaserad behandling visade bättre effekt än sedvanliga livsstilsråd för patienter med uttalade och ihållande symtom.

Med karriärbidraget genomförs nu en omfattande randomiserad faktoriell prövning med 360 deltagare. Målet är att klarlägga vilken del av behandlingen som ger störst effekt vid kliniskt betydande symtomupptagenhet. Behandlingen ges via internet, rekryteringen sker via vårdcentraler och studien följs under sex år.

Resultaten ska bidra till att utveckla mer träffsäkra, skalbara och fritt tillgängliga behandlingsprogram för en stor och ofta förbisedd patientgrupp — både i Sverige och internationellt.