Digitalt stöd ska få fler att söka hjälp för skadligt alkoholbruk

Ett nytt forskningsprojekt, i samverkan mellan Gustavsbergs universitetsvårdcentral och Karolinska Institutet, ska undersöka om digitala insatser kan sänka tröskeln för personer med skadligt alkoholbruk att söka hjälp. Med en experimentell införandedesign och data från primärvården vill forskarna ta reda på om digital behandling kan nå grupper som annars inte kontaktar vården.

Skadligt alkoholbruk står för drygt fem procent av Sveriges sjukdomsbörda och är kopplat till över 40 medicinska tillstånd. Ändå avstår många från att söka stöd, även när tidiga insatser kan förebygga negativa konsekvenser på hälsa och mående. Projektet ska undersöka om digitala interventioner – som ofta upplevs som mer lättillgängliga och mindre stigmatiserande – kan bidra till att fler vågar ta första steget.

Samarbetet omfattar ett tiotal vårdcentraler i Stockholm. Tillsammans analyserar de om införandet kan minska det så kallade treatment-demand-gapet: skillnaden mellan hur många som behöver vård och hur många som faktiskt får den.
– Många med skadligt bruk söker hjälp först när problemen blivit stora. Ett enkelt och anonymt digitalt stöd kan bli en första väg in, säger Ehlin Atterlöf, projektledare vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral.

Ett projekt med två målgrupper – och samsjuklighet i fokus

Både patienter och vårdpersonal deltar i projektet. Forskarna vill fånga hinder och möjligheter ur flera perspektiv, särskilt för personer med samsjuklighet där alkoholproblem ofta förblir oupptäckta. 

Evidensbaserade program testas i verklig vårdmiljö

De digitala insatser som införs bygger på KBT och motiverande samtal och har visat god effekt både i Sverige och internationellt. Programmen levereras via eStöds plattform, som redan används i Region Stockholm.

Insatserna kan ges på olika sätt – från internet-KBT med behandlarstöd till ren egenvård.
– Den här variationen kan göra det lättare för personer med samtidig psykisk ohälsa att söka hjälp, säger Erik Hedman-Lagerlöf, professor och forskare i projektet.

Olika enheter startar vid olika tidpunkter

Projektet använder ett införandeexperiment med Bayesiansk tidsserieanalys. Vårdcentralerna randomiseras till olika startdatum, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen före och efter införandet av digitalt stöd.

Det primära utfallsmåttet är hur många personer per månad som får insatser för skadligt bruk. Projektet kommer också att följa upp om insatserna leder till minskad alkoholkonsumtion.
– Det här är ett av de första försöken i Sverige att studera effekten av digitalt stöd i ordinarie vård. Vi vet att programmen fungerar i kontrollerade studier – nu vill vi se hur de fungerar på vårdcentraler i verkligheten, säger Erik Hedman-Lagerlöf.

Stöd som formas i samverkan med vårdcentralerna

Patienterna kan utforska sina alkoholvanor och välja ambitionsnivå – från att endast registrera sin konsumtion under en tid till att sluta helt. Alla som påbörjar en digital insats följs upp efter fyra och tolv veckor. Uppgifterna samlas in via den digitala plattformen, oberoende av journalsystemen, för att stärka integriteten och undvika påverkan från ordinarie rutiner.

En viktig del av projektet är att det digitala stödet inte införs enligt ett på förhand bestämt schema. I stället utvecklas arbetssättet tillsammans med ett team från vårdcentralerna. Genom enkäter och fokusgrupper före, under och efter införandet kartläggs vårdpersonalens attityder, behov och hinder. Resultaten ska användas för att anpassa framtida implementering.
– Många vårdgivare vill arbeta mer systematiskt med skadligt bruk men saknar en praktisk modell. Digitala insatser kan bli ett viktigt komplement som både avlastar och ökar tillgängligheten, säger Ehlin.

Hoppas kunna sprida modellen brett

Om projektet visar goda resultat kan modellen spridas brett inom primärvården.
– Vi vet att insatser vid skadligt bruk är svåra att implementera. Om det här projektet kan bidra till att hitta en fungerande väg framåt vore det ett viktigt steg för primärvården, säger Erik.