När tanken inte möter blicken – psykologen Farzaneh utforskar livet efter stroke

Bakom den medicinska återhämtningen efter stroke finns ofta en annan form av konsekvens – de sociala. Förmågan att läsa av ansiktsuttryck, känslor och intentioner försämras hos många, men få får stöd för just dessa svårigheter. Psykologen Farzaneh Badinlou vid Jakobsbergs universitetsvårdcentral vill synliggöra det här området och stärka rehabiliteringen.

Varje år drabbas tusentals svenskar av stroke. Många återfår språk, rörelse och minne — men upplever ändå att något i samspelet med andra inte fungerar som tidigare.
– En del beskriver att ansikten, tonfall och blickar blivit svårare att tolka. Samtal går att genomföra, men de flyter inte som förr. Det märks inte alltid utåt, men det präglar relationer, arbete och självbild, säger Farzaneh Badinlou, psykolog och forskare knuten till Jakobsbergs universitetsvårdcentral.

Farzaneh Badinlou.

Det är just i detta glapp – mellan medicinsk återhämtning och faktisk social funktionsförmåga – som hon har valt att fördjupa sig. Med en bakgrund inom kognitiv psykologi växte intresset för hur hjärnan formar det mänskliga samspelet fram tidigt, och mötet med strokepatienter gjorde frågan konkret: små förändringar i kognition kan få stora effekter på hur man uppfattar och är med andra.
– I mitt kliniska arbete har jag ofta mött patienter vars kognitiva svårigheter påverkar relationer och kommunikation på ett sätt som sällan fångas upp av traditionell rehabilitering. Det väckte mitt intresse för att förstå dessa mekanismer även vid neurologiska tillstånd som stroke – en sjukdom som drabbar hjärnan i grunden och där den sociala återhämtningen alltför ofta hamnar i skymundan, säger hon.

När möjligheten kom att ansluta till en internationell forskargrupp blev nästa steg därför givet: att kartlägga vad vi faktiskt vet i dag — och var luckorna finns.

 Det ”bortglömda” forskningsområdet

Tillsammans med forskare vid Karolinska Institutet, Sahlgrenska universitetssjukhuset, University of Birmingham och University of Glasgow har Farzaneh medverkat i en av de mest omfattande metaanalyserna hittills på området – en sammanställning där resultaten från många studier vägs ihop till en samlad slutsats.

Granskningen omfattade 62 studier med sammanlagt 3 152 deltagare. Fem centrala områden kartlades:

• Emotionell igenkänning – läsa ansiktsuttryck/tonfall
• Theory of Mind – förstå andras tankar och avsikter
• Empati
• Känsloreglering
• Social problemlösning

Resultaten visar att nedsättning i social kognition är vanliga hos personer som haft stroke. Förekomsten varierar mellan olika studier, från 7 % upp till 100 %, och gäller alla typer av stroke, oavsett var skadan sitter i hjärnan eller hur lång tid som gått sedan stroken. Trots det hittades inte en enda studie som prövade rehabilitering eller behandling för dessa problem.
– Många patienter riskerar att missförstås och gå miste om rätt stöd. En person kan upplevas som ”personlighetsförändrad”, när det egentligen handlar om att hjärnan har svårt att läsa sociala signaler, säger Farzaneh.

 Översikten visar också en snedfördelning: mycket forskning på ansiktsigenkänning och empati, betydligt mindre på känsloreglering och social problemlösning — områden som är avgörande för att få vardagen att fungera.
– Det är viktigt att utveckla och testa insatser som vården kan använda, och göra det tillsammans med kliniker för det behövs bättre verktyg för att upptäcka, bedöma och följa upp social kognition.