När sjuksköterskor aktivt involveras blir hypertonivården mer heltäckande

Två nya studier från Liljeholmens universitetsvårdcentral och Karolinska Institutet visar att när sjuksköterskor är aktivt involverade i uppföljningen av patienter med hypertoni, uppnås likvärdig vård som vid mer läkardriven vård – samtidigt som livsstilsråd dokumenteras i högre grad. Enligt artikelförfattarna tyder resultaten på att sjuksköterskor med ett tydligt uppdrag kan avlasta läkare och stärka en mer samordnad och heltäckande hypertonivård.

 

Högt blodtryck, eller hypertoni, är ett mycket vanligt tillstånd bland patienter som söker vård i primärvården – och den främsta riskfaktorn för att dö i förtid. För att minska risken för allvarliga komplikationer krävs vård av hög kvalitet, både vad gäller läkemedelsbehandling och stöd till livsstilsförändringar. Samtidigt ökar kraven på effektiv resursanvändning i takt med att patientgruppen växer.

Traditionellt har läkare haft huvudansvaret för uppföljningen, men på många vårdcentraler är sjuksköterskor numera starkt involverade i arbetet med patienter som har hypertoni – ett klokt val, enligt ny forskning från Karolinska Institutet och Liljeholmens universitetsvårdcentral.

De två studierna visar sammantaget att sjuksköterskeledd hypertonivård ger likvärdig blodtryckskontroll, samtidigt som fler patienter får dokumenterat stöd för att förändra sina levnadsvanor.
– Sjuksköterskor har en viktig roll i behandlingen av högt blodtryck. När de arbetar utifrån tydliga rutiner ger de säker vård och kan samtidigt bidra med stöd kring levnadsvanor, säger Charlotte Ivarsson, distriktssköterska vid Liljeholmens universitetsvårdcentral och en av medförfattarna till studierna.
– I praktiken handlar det om teambaserat arbete, där sjuksköterskor är tydligt involverade i patientens behandling – något som gynnar både uppföljningen och patientens långsiktiga hälsa.

Två av författarna bakom aktuella studier om hypertoni – Axel Carlsson och Charlotte Ivarsson.

Tydliga skillnader

De två studierna bygger på data från över 119 000 patienter med hypertonidiagnos i Region Stockholm. Den första undersökte andelen patienter som nådde ett blodtryck under 140/90 mmHg, vid vårdcentraler med respektive utan sjuksköterskeledd hypertonivård. För att klassas som sjuksköterskeledd krävdes en lokal rutin för uppföljning, specifik bokningskalender och/eller en ansvarig sjuksköterska.

Resultatet visar att det inte fanns några skillnader i blodtryckskontroll mellan vårdcentraler med eller utan sjuksköterskeledd uppföljning – inte ens efter justering för vårdcentralens storlek och områdets socioekonomiska profil.

Den andra studien fokuserade på läkemedelsanvändning och dokumentation av livsstilsråd enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Här framträdde tydliga skillnader: på vårdcentraler där sjuksköterskor var mer involverade fick 33,5 procent av patienterna dokumenterade råd om exempelvis fysisk aktivitet, kost och rökstopp – jämfört med 22,5 procent i övriga verksamheter.

Både svenska och europeiska riktlinjer lyfter livsstilsförändringar som förstahandsåtgärd vid hypertoni – särskilt vid måttligt förhöjt blodtryck utan andra riskfaktorer. Läkemedel rekommenderas i regel först när dessa insatser inte räcker.
– Hälsosamma levnadsvanor är grunden i behandlingen av högt blodtryck. Eftersom det är en stor patientgrupp krävs teambaserat och strukturerat arbete – och tydlig dokumentation för att kunna följa upp, säger Charlotte Ivarsson.

Båda behövs – för bättre vård

– Det handlar inte om att ersätta en yrkesgrupp med en annan, utan om att skapa utrymme för båda. När sjuksköterskor får ett tydligt ansvar kan de avlasta läkarna – och tillsammans bidra till mer samordnad och helhetsinriktad vård för patienten, säger Axel Carlsson, docent vid Karolinska Institutet och medförfattare till studierna.

Han menar att resultaten ger stöd för vårdmodeller där sjuksköterskor får en större roll i uppföljningen av kroniska sjukdomar, som hypertoni – inte minst för att möta framtidens ökande behov.
– Det finns stor potential i att bygga upp teambaserade arbetssätt som är både patientsäkra och hållbara över tid, avslutar han.