Viktigt forskningsprojekt i primärvården för att upptäcka våldsutsatta

Kan rutinmässigt ställda frågor med hjälp av ett standardiserat formulär och träning med virtuella patienter göra att personal på vårdcentraler, ungdomsmottagningar och mödrahälsovård upptäcker fler patienter som är utsatta för våld i nära relationer? Det ska forskare undersöka i ett projekt som beviljats närmare 10 miljoner kronor i anslag.

Våld i nära relation är ett stort och allvarligt samhällsproblem som inte ser ut att minska. Många våldsutsatta söker hjälp i primärvården med oklara symptom. Ofta utan att problemet upptäckts eller att frågor om våld ställs. Vaga rekommendationer, osäkerhet hos personalen och att många patienter inte berättar om det som hänt är några faktorer som bidrar till svårigheten att upptäcka våldsutsatthet. Det menar barnmorskan, professorn och forskningsledaren Mia Barimani vid Akademiskt primärvårdscentrum.

Stort forskningsprojekt i bred samverkan

I ett nytt projekt som beviljats närmare 10 miljoner kronor från Forte och Familjen Kamprads stiftelse ska forskare testa om ett standardiserat frågeformulär och virtuella patienter som skräddarsys för olika målgrupper i primärvården kan göra att fler våldsutsatta upptäcks och får hjälp. Projektet utgår från APC och görs i samarbete med parter från Karolinska Institutet, Region Stockholm samt Stockholms och Linköpings universitet.
– Våld i nära relationer är en stor folkhälsofråga, där både fysisk och psykisk ohälsa är mycket vanligt. Vi hoppas bidra med mer kunskap för att utveckla rekommendationer, metoder och arbetssätt. Målet är att primärvården med sin stora kontaktyta blir en arena där våldsutsatta personer upptäcks och får relevant stöd, säger Mia Barimani.

Totalt ska sex vårdcentraler, sex mödravårdscentraler och sex ungdomsmottagningar ingå i projektet med cirka 60 distriktssköterskor, distriktsläkare, sjuksköterskor, barnmorskor och kuratorer.

Forskningsledare Mia Barimani.

 

Rutinmäsigt ställa fråga med standardiserat formulär

För att få en nulägesbild ska alla först på sedvanligt sätt registrera antal våldsutsatta patienter som upptäcks under en period. Under en tvåmånadersperiod ska sen en tredjedel av personalen inom varje verksamhet rutinmässigt ställa frågor till sina patienter om våld i nära relation med hjälp av ett standardiserat formulär. En tredjedel får träna på att upptäcka och handlägga våld i nära relationer med hjälp av virtuella patienter och en tredjedel testar båda metoderna. Fokusgrupper kommer även genomföras där personalen får delge sina synpunkter, idéer och erfarenheter.
– Vi tror att det totala upplägget kommer ringa in vad som är mest verksamt samt eventuella hinder och skillnader, säger Mia Barimani.

Forskarna räknar med att runt 6 000 patienter rutinmässigt kommer få frågor om våld i nära relationer i samband med sina besök i primärvården. Det standardiserade frågeformuläret som personalen ska använda har testats och omarbetats i omgångar för att landa rätt.
– Att ställa frågor om våldsutsatthet, inte bara vid misstanke, kan rädda liv och ökar möjligheten att fånga upp våldsutsatta som inte berättar om sina erfarenheter spontant eller som söker för besvär som inte inger misstanke om våld. Andra studier där frågor om våld ställts på rutin visar dessutom att patienter oftast inte har något emot att få frågan, menar Mia.

Hur angeläget det är att hälso- och sjukvården blir bättre på att ställa frågor om våldsutsatthet visar bland annat en rapport från 2020 av enheten Våld i nära relationer vid APC. Av den framgår att över 75 procent av de kvinnor som uppgav att de levde i pågående våldsutsatthet aldrig fått frågan om våld när de besökt hälso- och sjukvården. Än mer alarmerande var att över 40 procent av de gravida kvinnor som levde med pågående våldsutsatthet inte fått frågor om våldsutsatthet.
– De rekommendationer som primärvården i dag har att förhålla sig till upplevs av många som otydliga och inte ge en klar bild av vad som definieras som våld eller hur frågor om våld ska ställas. Det har sannolikt bidragit till att våldsutsatthet inte fångas upp tillräckligt, säger Mia Barimani.

Virtuell simulering

Forskarna ska även undersökas om virtuell simulering med verklighetstrogna patientfall kan stödja primärvårdens personal i att upptäcka och hantera våld i nära relationer. Användaren loggar in på en webbplattform där de får möta och interagera med en digitalt visualiserad patient i korta videosekvenser och träna på att ställa frågor, hur svar ska användas och hur patienten kan remitteras vidare. Användaren får även återkoppling på mötet.
– Vi tar fram tre för primärvården skräddarsydda virtuella patienter som är designade utifrån en mängd olika variabler som orsak till besöket, sociala omständigheter, benägenhet att prata om våld och olika slags reaktioner, säger Mia Barimani.

Under våren startar rekrytering av enheter till forskningsprojektet, men intresserad vårdpersonal i primärvården välkomnas redan nu att höra av sig.
– Ju fler som deltar, desto bättre möjlighet har vi att göra skillnad för en stor grupp utsatta patienter, avslutar Mia Barimani.

Publicerad 2023-02-08