Vanligt med samtidig psykisk och fysisk sjuklighet – främst bland yngre

Att många patienter i primärvården har flera fysiska sjukdomar och besvär samtidigt är ett välkänt faktum, medan mönster och relationer mellan psykisk och fysisk samsjuklighet är mindre känt och studerat. En studie från Akademiskt primärvårdscentrum visar att denna form av samsjuklighet är vanlig och där personer i yngre medelålder, främst kvinnor, är särskilt utsatta.

– Psykisk och fysisk ohälsa har en betydande inverkan på individens liv. När de existerar tillsammans så kan det bli extra problematiskt. Exempelvis kan det leda till sämre livskvalitet och ökad risk för dödlighet, högre hälsokonsumtion och mer komplexa behandlingsinteraktioner. Men eftersom det såvitt vi vet inte är kartlagt i svensk primärvård ville vi få en lägesbild, säger docent Jan Hasselström vid APC och en av författarna bakom studien.

Docenterna Jan Hasselström och Marina Taloyan är två av forskarna bakom studien.

 

I studien har forskarna använt registerdata från Region Stockholms så kallade VAL-databaser där 1,1 miljoner patienter 18 år eller äldre inkluderats under åren 2013 till 2017. 40 fysiska diagnoser vid långvarig sjukdom grupperades i nio kategorier och psykiska sjukdomar och besvär grupperades i mild-måttliga (depression, ångest, stress, sömnstörningar) eller svåra (bipolär sjukdom och schizofreni). Forskarnas definition av multisjuklighet var minst två samtidiga fysiska och/eller psykiska sjukdomar eller besvär.

Vanligt med samtidiga psykiska besvär och fysiska besvär

Forskarna började med att kartlägga den psykiska ohälsan som visade att drygt 30 procent av patienterna hade någon form av psykisk sjukdom, där de allra flesta hade besvär som skattades som milda till måttliga.
– Det var även vanligt att flera psykiska sjukdomar och besvär överlappade varandra, exempelvis depression, ångestsyndrom och sömnstörning, säger docenten och forskningsledaren Marina Taloyan vid APC.

Vad gällde samtidig psykisk och fysisk sjuklighet framgår att största sannolikheten hade patienter med missbruk, särskilt alkoholmissbruk. Men även patienter med nikotinberoende, hjärtsvikt, cerebrovaskulär sjukdom, övergående ischemisk attack (TIA), kronisk smärta, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), reflux, irritabelt tarmsyndrom (IBS), demens och Parkinsons sjukdom hade högre sannolikhet att drabbas av både milda, måttliga och svåra psykiska störningar än patienter utan dessa fysiska diagnoser.

Risken att drabbas av psykisk och/eller fysisk samsjuklighet var vanligast i åldern 28-38 år, där fler kvinnor än män var drabbade.
– Varför fler yngre kvinnor än män drabbas kan vi bara spekulera i. Det kan handla om omständigheter som miljö, förväntningar samt ökad benägenhet att söka hjälp för problem, menar Jan Hasselström.

Mer ljus på patienternas hela livssituation och hälsa

Av studieresultatet kan forskarna inte heller avgöra om det är den psykiska ohälsan som är orsaken till att en person blir fysisk sjuk eller om det är det omvända.
– Det behövs mer kunskap om orsaker och samband. Detta kräver ytterligare forskning där vi följer upp studieobjekten och gör upprepade mätningar, menar Marina Taloyan.

Trots att samsyn råder om att personer med samsjuklighet bör få integrerad behandling tycker Jan Hasselström att mer ljus bör sättas på att ta hänsyn till patienternas hela livssituation och hälsa.
– Resultaten av denna studie tyder på att en betydande andel av patienterna som besöker primärvården i Sverige har psykiska besvär tillsammans med fysiska sjukdomar. Det är komplext och kräver särskild uppmärksamhet och vård. Förutom mer forskning skulle sannolikt även strategier och riktlinjer behöva utvecklas för att hantera dessa patienter bättre i primärvården, avslutar Jan Hasselström.

 

 

Publicerad 2023-01-30