Utlysning av tre forskar-ST i allmänmedicin. Ansökan öppnar 24/10!

Är du ST-läkare inom allmänmedicin på vårdenhet som har avtal med Region Stockholm och är intresserad av att forska för att förbättra vården inom områden som osteoporos och multisjuka äldre? Missa då inte denna fina möjlighet. Region Stockholm utlyser 3 forskar-ST-tjänster inom ramen för ST-blocket. Ansökan är öppen mellan 24/10 och 15/11. Välkommen med din ansökan!

Ansök här >>


Bakgrund

Region Stockholm har som en del av Primärvårdsstrategin beslutat att i en årlig utlysning under 2021–2025 ge 3 ST-läkare i allmänmedicin lönebidrag till forskarutbildning vid Karolinska Institutets institution för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), sektionen för allmänmedicin och primärvård.

Forskar-ST i allmänmedicin är ett tilläggsåtagande, utöver den av Socialstyrelsen definierade kliniska specialiseringstjänstgöringen, som syftar till att uppnå vetenskaplig kompetens motsvarande doktorsgrad. Utlysningen riktar sig till i regionen redan anställda ST-läkare i allmänmedicin. Totalt erbjuds lönebidrag för 36 månader forskningstid. Dessa månader ska i samråd med berörda parter fördelas på hel eller deltid, och integreras med den kliniska tjänstgöringen så att ST-läkaren har möjlighet att upprätthålla en god kontinuitet i det kliniska arbetet. Forskningstiden måste i sin helhet tas ut under ST-tiden.

Forskarutbildningen ska företrädesvis genomföras i något av de tre projekt som beskrivs kortfattat längst ner på sidan.

Behörighetskrav

Du ska vara antagen ST-läkare i allmänmedicin i Region Stockholm. Normalt ska högst 3 år av klinisk ST-tid vara fullgjord för att vara behörig att söka forskar-ST. ST-läkare som redan gjort delar av sin kliniska tjänstgöring, får tillgodoräkna dessa inom ramen för forskar-ST.

 

Ansökan

  • I ansökan som görs i systemet Varbi under tiden 24.10 2022 – 15.11 2022 anger anger du dina personuppgifter. Direktlänk till Varbi>>
  • Vidare redogör du för relevanta meriter, inklusive eventuella tidigare forsknings- eller projekterfarenheter (högst 2 A4-sidor standardtext)
  • Du ska också bifoga en beskrivning (högst 3 A4-sidor) med:
    (1) Varför du vill och passar för att genomföra en forskarutbildning
    (2) Hur du ser på forskning, utbildning och utveckling (FoUU) i allmänmedicin.
    (3) Din motivering till att vilja genomföra en forskarutbildning i något eller några av de tre projekt som beskrivs nedan.

Kravspecifikation

Kravspecifikation för forskningsinriktad tjänstgöring för ST-läkare i allmänmedicin inom Region Stockholm i samverkan med Karolinska Institutet.

Till kravspecifikationen >>

Frågor

Vid frågor kring denna ansökan kontakta:

Om innehåll:

Jan Hasselström

Koordinator för forskningsverksamheten
Specialist i allmänmedicin
Docent

Om tekniska frågor runt ansökan och Varbi:

Välkommen med din ansökan!

 

3 projektbeskrivningar som lönebidraget och doktorandutbildningen är knutna till

Projekt 1: Osteoporos, fallrisk och fysisk träning hos äldre kvinnor Huvudhandledare: Hans Lundin, specialist i allmänmedicin, med. dr

En benskörhetsfraktur definieras som en fraktur i höft, kota, överarm, bäcken eller underarm som uppkommer till följd av våld av motsvarande eller mindre kraft än ett fall i samma plan. 50% av alla svenska kvinnor och 25% av alla män drabbas av en benskörhetsfraktur någon gång under livet. Mer än 90% av alla benskörhetsfrakturer sker till följd av ett fall varför fallprevention är en av hörnstenarna i att förebygga dessa frakturer. Primärvården har ansvaret för majoriteten av den frakturförebyggande vården. Fysisk träning kan minska både fall- och frakturrisken. Individualiserad träning som innefattar både styrke- balans- och konditionsträning 2-3 gånger per vecka kallas här ”individualiserad kombinerad fysisk träning” (IKFT) och är den träningsform som i tidigare studier visat sig mest effektiv mot fall och frakturer.

På omkring 145 platser i världen finns träningscentra där man tränar enligt en ny metod kallad ”OsteoStrong”. Det innebär kortvarig och hög statisk belastning vilket är mycket sparsamt studerad in vivo. Fyra olika träningsmaskiner kombineras med balansträning stående på en vibrerande platta. Omkring 1000 svenskar tränar regelbundet enligt OsteoStrongmetoden.

Forskningsprojektet som forskar-ST planeras arbeta i är en RCT med 194 kvinnor 65-79 år gamla, jämnt fördelade på två armar. Arm A innebär nio månaders träning på OsteoStrongs träningsanläggning i Solna. Arm B innebär nio månaders träning med IKFT på Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH). På GIH tränar deltagarna i grupp med ledare två dagar i veckan.

Projektet är igång och har finansiering för att alla data ska kunna samlas in. Rekryteringen är avslutad, 194 deltagare är undersökta vid baseline och randomiserade. De sista deltagarna påbörjade sin intervention augusti 2022.

Syftet med avhandlingsarbetet är att jämföra effekter av de två träningsmetoderna OsteoStrong och Individanpassad kombinerad fysisk träning (IKFT) på skelett, balans, muskelstyrka och biokemiska benmarkörer under en nio månaders lång randomiserad kontrollerad behandlingsstudie (RC T). Ett ytterligare syfte är att undersöka sambandet mellan balanstester med mekanografi på balansplatta och andra väletablerade mått på balans och fallrisk.

Delstudie 1
Frågeställning: Skiljer sig effekterna på BMSi eller bentäthet mellan de två interventionerna? Metoder: Data från RC T analyseras enligt intention to treat med mixed linear model.

Delstudie 2
Frågeställning: Skiljer sig effekterna på muskelstyrka, balans och biokemiska benmarkörer mellan de båda interventionerna?

Metoder: Data från RC T analyseras enligt intention to treat med mixed linear model.

Delstudie 3
Frågeställning: Skiljer sig de två interventionsgrupperna 6-12 månader efter intervention avseende daglig fysisk aktivitet, kraft vid ryggextension, uppresning på tid eller maximal tid stående på ett ben?

Metoder: Analys av skillnader vid uppföljning samt förändring från mätningar direkt efter avslutad intervention till uppföljning. Signifikansanalys med parade test.

Delstudie 4
Frågeställning: Vilka samband finns mellan balansmått från balansplatta och väl etablerade mått på balans, muskelstyrka och fallrisk?

Metoder: Tvärsnittsstudie av baselinedata från RC Tn. Analys av korrelation och multivariat regressionsanalys.

Forskar-ST kommer delta i datainsamlingen för delstudie 3, analysera data och skriva vetenskaplig artikel för delstudie 1 och 2 tillsammans med befintlig doktorand som är fysioterapeut. För delstudie 3 och 4 planeras aktuell forskar-ST vara försteförfattare med fysioterapeutdoktoranden som medförfattande post-doc.

 

Projekt 2: Uppföljning av äldre vuxnas hälsa för förebyggande och tidiga insatser: användning av hälsobedömningsverktyget i den svenska primärvården
Huvudhandledare: Caroline Wachtler, specialist i allmänmedicin, med. dr

Health changes occur more rapidly in older people than in younger and middle-aged adults. Early identification of health decline is essential to implement interventions that maintain older individuals’ physical and mental capacities and function, or to slow down or reverse decline. Our purpose is to provide evidence to implement an instrument that can be used at the primary care level to detect and monitor health changes at the right time and in the right place, in order to support physicians and nurses in planning personalized interventions to promote healthy aging, and healthcare managers in determining medical, rehabilitation, or social care needs at the population level.

We developed the Health Assessment Tool (HAT) using data from the Swedish National Study on Aging and Care in Kungsholmen (SNAC -K), to detect deviations from expected health trajectories at the individual level by means of geriatric health charts (https://www.snac-k.se/calc/). HAT captures both disease and functioning, is easy to complete, and aims to predict adverse health outcomes.

The aim of this project is to validate the HAT at the primary care level by assessing its external validity and feasibility in several Swedish cohorts and healthcare centers.

Study 1:
To study the external validity of HAT. Research questions: What is the validity and prognostic value of HAT across different population-based cohorts of older people? What is the impact of differences in age, rural/urban and socioeconomic distribution across cohorts?

Studies 2 & 3
To test the reliability and prognostic value of HAT in the Swedish primary care setting. Research questions: What is the quality of HAT data when collected in primary care? What is the capacity of HAT to predict adverse health outcomes in primary care patients?

Study 4
To assess feasibility and acceptability of using HAT in routine primary care practice. Research questions: What are the personal experiences of primary care staff and patients in using HAT? What opportunities and threats do they identify for its successful implementation? What experience/qualification is required?

Methods and techniques
Study 1
We will use data from the 4 population-based cohorts from the Swedish National Study of Aging and Care (SNAC), a multicenter population-based longitudinal study of randomly selected adults aged ≥60 years recruited between 2001-2003 in Stockholm (SNAC -K), Blekinge (SNAC -B), Nordanstig (SNAC -N) and Skåne (SNAC - GÅS). Individual-level HAT scores will be calculated using Nominal Response models.

The predictive capacity of HAT will be assessed and compared using AUC and cstatistics derived from logistic regressions and Cox models.

Studies 2 & 3
We will collect data from 10 urban and rural primary care settings across the regions of Stockholm, Kalmar and Gävleborg. All subjects seeking care at any of these healthcare centers, who are ≥60 years, and who volunteer will be included. The data collection (i.e. physical function via walking speed, cognitive status via the Mini Mental State Examination, multimorbidity as the number of chronic diseases, and disability via the number of limitations in basis and instrumental activities of daily living) will be done by primary care nurses and physicians at the healthcare centers. Outcomes related to mortality, home care use, nursing home admissions and hospital admissions will be collected through national register data. The estimated weights from baseline will be applied to data collected six months later to generate follow-up scores.

Study 4
Deductive thematic analysis of semi-structured and focus group interviews with patients, physicians and nurses involved in AIM 2. In this approach, themes will be linked to data using the Normalization Process Theory (NPT) framework, a theoretical framework to promote implementation of research evidence into policy and practice.

 

Projekt 3: Följer primärvården riktlinjer för läkemedelsbehandling bland äldre patienter med hjärtsvikt och samsjuklighet, och gör det skillnad? Ett projekt med blandade metoder i Svensk Primärvård
Huvudhandledare: Katharina Schmidt-Mende, specialist i allmänmedicin, med. dr

Heart failure (HF) is a leading cause of morbidity and mortality worldwide. In Sweden, ≈200.000 persons have HF and are hospitalised 60.000/year. Primary care (PC ) has an important role to optimize drug treatment in HF patients thereby avoiding subsequent unplanned hospitalizations. However, optimisation of drug treatment in older HF patients who commonly suffer from comorbidity often triggers severe side effects causing emergency care. Taking such risks should be balanced by a considerable clinical benefit. Still, the value and risks of HF treatment in old patients are poorly documented.

We hypothesize that comorbidity such as renal failure, dementia or Parkinson disease as well as the healthcare organization itself are important explanations for the gap between treatment guideline recommendations and prescribing. Still, the relevance of these factors for emergency care in old HF patients is poorly understood.

This mixed-methods PhD project aims to increase knowledge about how Stockholm region´s inhabitants aged ≥75 with HF and comorbidity are treated in PC , and to explore to what extent treatment choices are associated with varying HF outcomes and adverse drug events.

The research questions for four planned studies are:

  1. What is known about the magnitude of the gap between drug treatment guideline recommendations and prescribing practice, including the influence of specific comorbidities and healthcare organizational factors (e.g. PC practice characteristics) for the gap?
  2. To what extent are drug treatment guidelines for HF followed, and how does this vary by HF type, and by individual (including comorbidity) and PC practice characteristics?
  3. What are the associations between guideline-adherent/non-adherent prescribing and both unplanned care for HF and adverse drug events (e.g. acute kidney injury, unplanned care for hypotension/falls/fractures)?
  4. How do PC professionals make drug prescribing decisions in this context, and why do they follow or not follow drug treatment guidelines?

Three study approaches are used: a systematic literature review to describe the evidence (study 1); two quantitative epidemiological studies to describe the extent of the problem (studies 2&3); and a qualitative approach to understand the reasons (study 4). In study 1, the student creates a search strategy and extracts articles from databases such as PubMed, Web of Science. Supervisors KSM and LLG, KI library and the unit of Epidemiology offer support.

In studies 2 & 3, co-supervisor AM prepares a dataset with variables from several national registers (National Patient, Prescribed Drug), Region Stockholm´s healthcare administrative database and possibly the medical patient record. Data are linked by the personal identity number which provides a holistic picture of HF patients´ morbidity, drug and healthcare use. Under supervision of co-supervisor KM the student analyses the data and discusses suitable statistical methods/regression models that weight comorbidity and PC organisational factors for their relevance for emergency care.

In study 4, the student performs ≈three focus group interviews with professionals in PC under supervision of co-supervisor MB. The questions will promote discussion about reasons for non-adherence to treatment guidelines. The student recruits PC practices, performs the interviews, and analyses them with inductive thematic analysis.

The student will present methodology and findings for the research group, our collaborators at the University of Edinburgh (Prof. Bruce Guthrie) and at conferences, and writes the first versions of four manuscripts.

The project strengthens PC research by establishing a strong multidisciplinary research group with excellent national and international collaboration. We deem the clinical value of the project to be high as it may prevent both unfavorable HF outcomes but also adverse drug events among older HF patients with comorbidity and protect them from emergency care.