Två projekt med koll på blodtrycket!

Ett för högt blodtryck märks oftast inte alls men kan leda till dödliga sjukdomar. Att mäta blodtrycket och se till att hålla det på en normalnivå är därför bokstavligen livsviktigt. I två projekt undersöks om opportunistiskt blodtryck och sjuksköterskelett omhändertagande fungerar för att fånga upp och hjälpa personer i riskzonen av hjärt- och kärlsjukdom.

Högt blodtryck är både vanligt och farligt. Nära var tredje vuxen svensk beräknas ha högt blodtryck och många vet inte ens om att de är drabbade. Obehandlad ökar risken att drabbas av livsfarliga sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Trots att det är så vanligt har vården svårt att identifiera blodtryckspatienterna. Och endast 20–30 procent når rekommenderade blodtrycksnivåer.

I två projekt undersöker distriktssköterskan Charlotte Ivarsson och distriktsläkaren Anders Norrman om Opportunistisk blodtryckscreening och sjuksköterskelett omhändertagande är bra metoder för tidig upptäckt och omhändertagande av patienter med en risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Opportunistisk blodtrycksscreening

Anders Norrman, allmänläkare på Capio vårdcentral Högdalen och medarbetare i APC:s nybildade hjärt- och kärlteam, lägger stort hopp vid en kartläggning som inkluderar cirka en halv miljon människor som besökt primärvården över en sjuårsperiod. Han menar att resultatet kan ge svar på frågan om opportunistisk screening (en modell som går ut på att vårdpersonal mäter blodtryck på patienter i samband med vårdkontakter av helt andra skäl) är av värde för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom.
– Den vägledande och mest etablerade svenska modellen är opportunistisk screening, men det finns få vetenskapliga utvärderingar om modellen är effektiv. Uppenbarligen missar vi många fall av högt blodtryck inom vården, så det är viktigt med mer kunskap. Andra länder har valt en annan väg – med befolkningsinriktade kontroller som exempelvis att mäta blodtryck på alla vuxna i en befolkning vart femte år, menar Anders Norrman.

Med hjälp av data från olika register och journaler ska Anders och hans kollegor undersöka hur mycket blodtryck som mäts i primärvården och även få svar på varför blodtrycket mäts och vem som mäter det. Åtgärder, diagnos, insatta läkemedel och andel uttagna läkemedel är annat forskarna ska studera, liksom om patienterna som fått behandling uppnått målblodtryck och följs upp?
– Vi kommer även titta på i vilken utsträckning alkoholvanor, tobaksbruk, fysisk aktivitet och kostvanor är kartlagda, säger Anders Norrman.

Själv tycker Anders att bland det knepigaste är att upptäcka patienter som precis ligger på gränsen till hypertoni.
– Förhoppningsvis kommer kartläggningen ge en god bild över vad som fungerar bäst och ge ett bra underlag för diskussion och vägledning framåt för oss som arbetar kliniskt i regionens primärvård, avslutar Anders Norrman.

Kardisovaskulärt preventivt omhändertagande som leds av sjuksköterskor

En viktig del av behandlingen vid högt blodtryck är att gå igenom olika livsstilsfaktorer och försöka göra förändringar där det behövs. I många fall handlar det om att erbjuda patienten hjälp och stöd med att sluta röka, röra på sig mer, gå ner i vikt, lägga om kosten, lära sig hantera stress och dricka mindre alkohol.

Regionalt programområde primärvård lyfter fram sjuksköterskelett omhändertagande som en effektiv behandlingsstrategi i arbetet med kardiovaskulär prevention. Men vad ringar in ett bra sjuksköterskelett omhändertagande för kardiovaskulär prevention? Specifik hypertonimottagning eller fungerar andra strukturerade arbetssätt lika bra? Det är några frågor som Charlotte Ivarsson, distriktssköterska och teamkoordinator i APC:s hjärta- och kärlteam söker svar på i ett projekt.  
– Det finns goda exempel på sjuksköterskelett omhändertagande på vårdcentraler där man genom att jobba strukturerat kunnat sänka patienternas blodtrycksnivåer. Men eftersom det inte finns någon definition av vad det är eller vad en ”hypertonisjuksköterska” ska kunna eller göra, likt exempelvis en diabetessjuksköterska, är det svårt att göra jämförelser eller säga att ”så skulle man kunna jobba effektivt”. De hoppas vi vetenskapligt finna svar på, säger Charlotte Ivarsson.  

I den aktuella studien undersöker forskarna förekomst, effekter och erfarenheter av strukturerat sjuksköterskelett omhändertagande av personer med hypertoni i primärvården.

Just nu analyseras data från enkäter som besvarats av primärvården. Enkätsvaren kommer sen att paras ihop med olika registerdata.
– Förmodligen blir det svårt att jämföra rakt av då vårdcentralerna troligen behöver lägga upp arbetet och flödet för patienter med hypertoni utifrån sina förutsättningar. Det viktiga är att arbeta personcentrerat, se till helheten gällande kardiovaskulär risk och följa upp insatt behandling och andra åtgärder. Här får man fundera vem som bäst gör vad, hur man arbetar resurseffektivt och se till och se till att medarbetarna har kunskap kring kardiovaskulär prevention, berättar Charlotte.

Hon har själv mycket goda erfarenheter av att jobba med sjuksköterskeledd hypertonimottagning på Hässelby vårdcentral. Där jobbade man enligt ett flöde som baserade sig på aktuella riktlinjer, kardiovaskulär riskhantering och utifrån att patienten skulle nå målblodtryck utan onödig tidsåtgång eller dröjsmål. 
– Ingången var högt blodtryck, men det var mycket mer än att ”bara mäta ett blodtryck”. Besöken handlade lika mycket om samtal om exempelvis stress, levnadsvanor, blodfetter, psykisk ohälsa, och sömn. På det sättet kunde jag som hypertonisjuksköterskan se hela människan, utbilda och motivera till livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling, menar Charlotte Ivarsson.