Stort grattis, docent Elin Lindsäter!

Vi gratulerar Elin Lindsäter, forskare och legitimerad psykolog vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral, som nyligen utnämnts till docent i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

 

Elin Lindsäter.

Hur känns det och vad innebär utnämningen för dig?

– Det känns fantastiskt roligt! Jag och mitt team har arbetat intensivt de senaste åren, och med denna titel får jag nu möjlighet att bidra ännu mer till den akademiska miljön inom primärvården, både när det gäller forskning och undervisning.

Hur började din forskarbana?

Mitt intresse för klinisk forskning väcktes 2009 när jag deltog i ett projekt för att utveckla behandlingsmetoder för stressrelaterad psykisk ohälsa inom primärvården. Vid den tiden fanns det inga tydliga diagnoser, utan många patienter beskrev en känsla av överväldigande stress och olika symptom. Tillsammans med kollegor utvecklade vi en gruppbehandling baserad på KBT och ACT, som visade sig fungera bra. När vi därefter fick forskningsanslag och startade en stor randomiserad klinisk prövning, där jag utbildade psykologer, handledde och arbetade kliniskt, blev jag mer involverad i forskningen.

Det var här min forskarbana började. Sedan dess har mitt arbete omfattat stress, utmattning och trötthet – från definitioner och effektiva behandlingar till hur de implementeras i vården. Jag har genomfört både randomiserade studier, kvalitativa studier och registerstudier. De senaste åren har mitt fokus även breddats till att förstå varför och hur diagnoser ställs samt hur vårdprocesser fungerar i praktiken.

Hur har din forskning bidragit till praktisk nytta?

Vi har utvecklat och utvärderat en behandling för stress och utmattning som nu finns tillgänglig som självhjälpsbok och internetbehandling i flera regioner, bland annat Stockholm och Uppsala. Behandlingen gör det möjligt för behandlare att erbjuda fler personer strukturerad och evidensbaserad behandling. Vi har också utvecklat utbildnings- och stödmaterial för att underlätta implementeringen.

Forskningen har också bidragit till att införa en stegvis vårdmodell som säkerställer att rätt vård ges vid rätt tidpunkt.

Vad forskar du om just nu?

Jag har gått från att fokusera på olika stressrelaterade tillstånd och deras behandling till att nu undersöka utmattningssyndrom som diagnos. Jag vill förstå hur denna diagnos används i praktiken och hur vi bättre kan förstå den kliniska bilden. Det saknas fortfarande kunskap om varför vissa utvecklar långvariga utmattningstillstånd, och om dessa tillstånd är specifika för personer som utsatts för långvarig stress, eller om de liknar trötthetstillstånd som uppstår efter till exempel infektioner, cancerbehandling eller stroke.

Just nu undersöker jag om det finns subgrupper av patienter med långvarig trötthet som kan behöva olika typer av behandling och rehabilitering. Denna grupp står för de längsta sjukskrivningarna i Sverige, och för att utveckla en säker och rättvis vård behöver vi förstå mer om de mekanismer som håller den kliniska bilden vid liv.

Dina bästa tips till andra som jobbar i primärvården som vill börja forska?

Mitt bästa tips är att inte känna att man måste vara på ett speciellt sätt för att börja forska. Om man har ett starkt intresse för att göra förändring och ser ett område som behöver förbättras, kan det vara en bra drivkraft. Det handlar också om att vara beredd att jobba hårt och ibland på obekväma tider. Att arbeta med klinisk forskning innebär en del andra utmaningar jämfört med att forska i en universitetsmiljö, så som utmaningar att balansera det kliniska arbetet med forskning. Men det är här man verkligen kan påverka vården för patienter! Jag rekommenderar att börja som kliniker i ett forskningsprojekt eller som forskningsassistent. Det kan på sikt leda till möjligheter att söka en doktorandtjänst.

Hur ska du fira?

Jag har redan firat med en stor fest hemma hos mig, tillsammans med alla som jag arbetar med!

Publicerad 2025-03-05