Slutsatser av 10-årigt forskningsprojekt: Prioritera KOL-vården mer!

Primärvården behöver förbättra vården av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). De slutsatserna drar en forskargrupp i det nyligen avslutade projektet PRIMAIR. Trots några positiva aspekter visar resultaten på en oroande underdiagnostisering och försämrat hälsotillstånd hos patienterna över tid, och många behöver mer stöd för att hantera sin sjukdom. Dessutom utmanas implementeringen av riktlinjer, främst av tidsbrist.

Efter över tio års arbete är forskningsprojektet PRIMAIR nu avslutat – där forskare från Akademiskt primärvårdscentrum, Karolinska Institutet och Uppsala universitet undersökt vården av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården.
– Vi ville belysa läget i primärvården eftersom det är där de flesta patienterna finns. Målet var att undersöka hinder och möjligheter och belysa situationen för KOL-patienterna, menar Hanna Sandelowsky, distriktsläkare och forskare vid Akademiskt primärvårdscentrum, och en av dem som arbetat med PRIMAIR.

Och det är viktigt för KOL, som utvecklas gradvis i luftvägar och lungor, räknas till en av våra folksjukdomar. Över en halv miljon människor i Sverige lever med sjukdomen, och många har inte ens fått en diagnos. Om sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid kan den orsaka mycket lidande, kräva omfattande vårdåtgärder och förkorta livslängden.

Många underdiagnostiserade

Resultaten från PRIMAIR visar tydligt att det behövs förbättringar inom vården av KOL-patienter i primärvården. En tredjedel av patienterna som sökte vård för luftvägsbesvär hade KOL utan att veta om det. De flesta patienterna var mellan 55 och 75 år och hade rökt mycket under lång tid.
– Det visar att vi måste bli bättre på att upptäcka personer i riskzonen genom att erbjuda lungfunktionstester till patienter i medelåldern eller äldre, speciellt de som fortfarande röker och har hosta med slem, säger Hanna.

En positiv utveckling var att fler patienter fick möjlighet att träffa en specialist inom lungsjukgymnastik och att färre patienter rökte. En intressant observation var att patienter med mild eller stabil KOL behövde mer stöd och vägledning när det gäller kost, fysisk aktivitet och egenvård.
– Det tyder på att dessa patienter inte träffar sjukvårdspersonalen lika ofta som de som är svårare sjuka, och att de därför behöver få mer utbildning och stöd tidigare för att kunna hantera sin KOL, menar Hanna.

Tidsbrist påverkar

Forskarna ville även ta reda på mer om varför det är svårt att följa riktlinjerna för KOL. Genom intervjuer med allmänläkare framkom att tidsbrist och att samtidigt hantera många andra sjukdomar och besvär ibland påverkar kvaliteten på KOL-vården. De nämnde också att avsaknaden av specialiserade KOL-sjuksköterskor försvårade situationen.

Inom projektet PRIMAIR testades om en kortare fortbildning för allmänläkare kunde förbättra vården av KOL. Även om fortbildningen hade positiva effekter på läkarnas kunskaper, försämrades ändå hälsan hos patienterna och fler hamnade på sjukhus på grund av KOL-relaterade problem.
– Det kan troligen förklaras av att förbättringarna inte hann påverka den vård som läkarna gav under den korta tiden (18 månader) som studien pågick. För att göra riktiga förbättringar och förändringar behövs regelbunden och upprepande fortbildning om KOL för allmänläkare, följt av långsiktiga studier, avslutar Hanna Sandelowsky.

 

Publicerad 2024-01-17