Sjuksköterskor i Norrtälje hjälper patienter att sova bättre utan läkemedel

Det är en win-win situation som känns meningsfull och stimulerande. Patienterna som haft långvariga sömnproblem blir snabbt bättre och vi som sjuksköterskor får arbeta förebyggande med hjälp av nya verktyg. Det säger Monica, Elin, Karin och Therese inom TioHundra i Norrtälje som leder sömngrupper i ett forskningsprojekt från APC.

De lär patienter att sova gott. Från vänster: Elin Fridh, Therese Gulbrandsen, Christina Bini, Karin Sundkvist och Monica Ståhl Skyttberg.

Sömn är livsviktigt. Men för alla är det inte självklart att kunna sova. Hundratusentals svenskar har så stora problem att det klassas som sömnstörningen insomni. Insomni innebär att sömnbesvären är mer eller mindre kroniska som i värsta fall kan leda till depression, diabetes och hjärt- och kärlbesvär. De flesta som söker för sina sömnbesvär kommer till primärvården, men få får en effektiv behandling. Doktorand och distriktssköterska Christina Bini vid APC menar att hennes yrkeskår kan vara lösningen för att kunna hjälpa fler.

I ett forskningsprojekt testas en KBT-baserad gruppbehandling som leds av sjuksköterskor. Upplägget bygger på en evidensbaserad modell utvecklad av sömnforskaren Christina Sandlund vid APC.
– Sömnläkemedel kan ge effekt för stunden, men det finns inget som stödjer att långvarig användning hjälper på sikt. Vi prövar en modifierad kortare variant med fokus på sömnrestriktion, säger Christina Bini.

Ta kontroll över sitt liv

Totalt ska runt 160 patienter över 18 år med diagnostiserad insomni rekryteras från ett tiotal vårdcentraler. Några som nappat är vårdcentralerna Norrtälje Södra, Norrtälje Norra och Bergshamra inom vårdbolaget TioHundra. Där leds sömngrupper av de erfarna distriktssköterskorna Monica Ståhl Skyttberg, Elin Fridh, Karin Sundkvist och Therese Gulbrandsen. Hittills har de genomfört sex gruppbehandlingar med fyra till åtta deltagare i varje grupp som träffats vid fyra tillfällen under sju veckor.

Varje veckas möte utgår ifrån hemuppgifter, sömnövningar och tekniker för att förbättra sömnen. Deltagarna får även lära sig mer om varför vi sover, orons makt och stress, förhållningssätt till sömn, egenvårdsråd och läkemedel.
– De får konkreta verktyg för att på egen hand ha kontroll över, förstå och komma till rätta med sina sömnproblem, minska oro och träffa andra i liknande situation, säger Therese Gulbrandsen vid Bergshamra vårdcentral.

Hitta sin sömnformel

Särskild vikt läggs på tekniken sömnrestriktion som visat sig lämplig för att få en mer varaktig och bättre sömn utan biverkningar. Metoden går ut på att hitta sin lägstanivå av sömn och sedan plussa på lite tid i taget.
– Att börja med att begränsa mängden tid som man spenderar i sängen kan verka motsägelsefullt. Men det handlar om att öka kvaliteten på sömnen och öka tröttheten när man väl lägger sig ner. Stegvis hjälper vi patienterna att hitta sin ”sömnformel” och sova gott, säger Christina Bini.

Vanligtvis får patienterna börja med att begränsa sömnen med endast några timmar per natt och sen gradvis öka sömntiden. Med hjälp av sömndagbok räknar deltagarna ut hur mycket de sovit per natt eller per vecka. Sömndagboken har gjort dem mer medvetna om hur mycket de sover. Flera sover mer än väntat.
– En del är till en början lite skeptiska och avvaktande, men det brukar vända snabbt med både bättre nattsömn och dagmående. En av mina patienter berättade att han ofta legat vaken i timmar på natten utan att kunna somna, men att han redan efter första veckan sovit två hela nätter och haft färre uppvaknanden, säger Monica Ståhl Skyttberg vid Norrtälje Södra vårdcentral.

 De flesta patienter som deltar har lidit av sömnlöshet många år och har provat allt från yoga till sömntabletter utan resultat. Tack vare gruppbehandlingen upplever Monica att många känner sig tryggare.
– De vet att om de skulle trilla tillbaka så har de verktygen, säger hon.

Många föreställningar och myter

Elin Fridh på Norrtälje Norra vårdcentral menar att det finns många myter och förställningar om sömn bland patienterna, till exempel hur sömnen borde vara för att vara bra, hur många timmar man måste sova och hur vi tar igen sömnbrist.
– När vi inte lyckas få till god sömn kan det spä på oron ytterligare. Men uppvaknanden under natten är normalt och kroppen har en egen förmåga att kompensera för sömnbrist genom att sova mer effektivt, säger Elin.

Enligt henne blir många patienter lättade när de får den kunskapen.
– Då får de en känsla av att inget är fel på dem, att kroppen fungerar som den ska och att det inte är farligt att sova lite dåligt en eller flera nätter då och då, menar Elin.

Redskap att leda sömngrupper

För att kunna leda och starta gruppbehandling med sömnrestriktion har sjuksköterskorna fått en och en halv dags utbildning. De får bland annat lära mer om sömnfysiologi och vanliga sömnstörningar, att kartlägga, diagnostisera och behandla insomni och hur man steg för steg leder en 4 sessioner gruppterapi med fokus på sömnrestriktion.
– Jag tyckte att jag hade någorlunda koll på sömn, men det var mycket jag inte visste. Alla som är intresserade borde gå kursen, säger Karin Sundkvist vid Bergshamra vårdcentral.

Särskilt användbar tycker hon den grafiska presentationen av en persons sömncykel som visar förändringarna i hjärnans aktivitet under nattens lopp, ett så kallat hypnogram.
– Den är jättebra för att enkelt och pedagogiskt kunna förklara normal sömn och eventuella sömnstörningar, säger Karin Sundkvist.

Arbetssätt som är här för att stanna

Distriktssköterskornas intresse för att starta sömnbehandling i grupp väcktes efter en föreläsning av APC:s sömnforskare för två år sedan.
– Som många andra kollegor i primärvården kände vi oss maktlösa att inte kunna hjälpa denna stora patientgrupp på ett bra sätt. Vi blev därför peppade att starta sömngrupper, säger Therese Gulbrandsen.

Är arbetssättet här för att stanna även när forskningsstudien är över? Distriktssköterskorna svarar samstämmigt: ja.
– Mycket talar för att detta är framtiden. Förutom att vara bra för individerna kan fler få tillgång till god behandling utan biverkningar. Satsningen har även lett till färre telefonsamtal om att förnya recept på sömnläkemedel och läkarna har kunnat avlastats. Vi kommer definitivt fortsätta ha gruppbehandlingar i höst, säger Elin Fridh.

Karin Sundkvist tycker att det blir en spännande dynamik att leda en grupp där deltagarna kan hjälpa varandra än vid individuell behandling.
– Men jag känner att jag skulle behöva lite mer fördjupad kunskap om att bedriva gruppbehandling och gruppdynamik. Det vore även intressant att prova om det kan fungera att erbjuda gruppbehandlingen digitalt för att öka tillgängligheten, säger hon.

På plussidan är även att de som yrkesgrupp nu kan lägga till ytterligare en metod i sin behandlingsarsenal för att främja människors hälsa och livskvalitet.
– Nu vågar vi ställa frågan till våra patienter om sömn på ett annat sätt än tidigare eftersom vi vet att det finns en lösning. Hoppas vi blir fler och att alla vårdcentraler kommer kunna erbjuda denna möjlighet. Det är bara att bestämma sig och sen sätta i gång, avslutar Monica Ståhl Skyttberg.

 

Publicerad 2023-06-14