”Psykisk ohälsa bland KOL-patienter är ett underskattat problem”

Hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL är depression ångest och nedstämdhet vanligt. Något som kan påverka både livskvalitet och förloppet av KOL allvarligt. Och det behöver uppmärksammas mer, säger ST-läkaren Therese Öfverholm på doktor.se och doktorand vid Karolinska Institutet och APC.

Therese Öfverholm har nyligen beviljats forskar-ST för att i fyra delstudier undersöka hur psykisk ohälsa som depression och ångest påverkar patienternas KOL-relaterade hälsostatus och livskvalitet, risk för akuta försämringar, sjukhusinläggningar och död över en 20-årsperiod.

Therese Öfverholm tycker att hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att se hela KOL-patienten och behandla rätt sak.

Delstudierna ingår i det större forskningsprojektet PRAXIS där tre universitet och runt 100 vårdcentraler samt 14 sjukhus från åtta regioner i Sverige deltar. Patientenkäter från 3 300 KOL-patienter är redan insamlade i två kohorter från 2004 0ch 2014. Ytterligare en kohort planeras under 2024. Data från enkäterna kopplas samman med data från journaler, dödsorsaksregistret och läkemedelsregistret.
– Jag är oerhört tacksam att få forska på halvtid och för stödet från handledare och arbetsgivare som gör det möjligt. Att kunna följa patienter under så lång tid ger unik kunskap som kan få betydelse för ett förbättrat omhändertagande av KOL-patienter i klinisk praxis, säger Therese Öfverholm.

För det behövs enligt henne.
– KOL är redan från början är ett nedprioriterat område inom hälso- och sjukvården. Ännu mer i skymundan är psykiska hälsa kopplad till KOL. Att patienten med KOL ”mår dåligt” ses som ett tecken på underbehandlad fysisk sjukdom, eller uppmärksammas inte alls. Exakt hur många som lider av ångest och depression är oklart, men vi vet att det är en vanlig samsjuklighet vid KOL. Därför är det viktigt att ytterligare studera och förstå hur psykiskt mående påverkar den fysiska hälsan, menar Therese.  

Ond cirkel

En orsak till dåligt psykiskt mående vid KOL är de faktiska sjukdomssymtomen. Framför allt märks detta hos personer med allvarlig KOL som drabbas av svår andfåddhet. I problemet finns en ond cirkel inbyggd: Andfåddhet kan ge ångest och depression, men ångest och depression kan även förvärra andfåddheten.
– Allvarlig KOL innebär ofta till stora begränsningar av det vardagliga livet, och leder till kraftigt nedsatt livskvalitet. Många kämpar med andfåddhet i allt de som att handla mat eller gå uppför en trappa. Då är det inte konstigt att man får ångest eller depression, säger Therese.

KOL innebär också en osäkerhet inför framtiden som förvärrar negativa tankar.
– KOL-patienterna har ofta rökt under stora delar av sitt liv, och många har svårt att sluta trots att de är mycket sjuka. Det kan leda till självförebråelser, att sjukdomen är deras eget fel. Sjukdomens oförutsägbarhet i kombination med ständig försämring kan även orsaka nedstämdhet, säger Therese.

Viktigt identifiera KOL-patienter med psykiska besvär

Hon tycker att primärvården måste bli bättre på att identifiera KOL-patienter som även har psykiska besvär.
– Det är helt klart ett underskattat problem. Vi behöver bli bättre på att se hela patienten och behandla rätt sak, och inte bara skriva ut läkemedel för att vidga luftrören och minska inflammationen, menar hon.

Enligt Therese är det allra viktigaste i mötet med en KOL-patient att vara medveten om att psykisk ohälsa är påtaglig samsjuklighet som kan påverka både livskvalitet och förloppet av KOL.
– Det är alltid viktigt att ha i bakhuvudet på samma sätt som att väga in riskfaktorer som högt blodtryck. Om vi inte uppmärksammar symtom på ångest och depression, så kan vi inte ta upp ämnet med patienterna. Och då kan vi inte hjälpa dem med en viktig del av deras mående, avslutar Therese Öfverholm.

 

I forskargruppen ingår:

• Therese Öfverholm, doktorand, Karolinska Institutet och APC, ST-läkare i allmänmedicin, Doktor.se Väsby Läkargrupp
  
• Hanna Sandelowsky, medicine doktor, specialist i allmänmedicin, Akademiskt primärvårdscentrum samt Karolinska Institutet
• Mikael Hasselgren, medicine doktor och universitetslektor, specialist i allmänmedicin, Örebro Universitet
• Karin Lisspers, docent och specialist i allmänmedicin, Uppsala Universitet
• Anna Nager, docent och specialist i allmänmedicin, Karolinska Institutet
  

 

Publicerad 2022-12-15