Skattningsformulär gör det lättare att förstå kroppsliga symtom

En stor granskning av två självskattningsformulär för att mäta kroppsliga symtom kan underlätta för både forskning och vården. Två enkla frågeformulär, PHQ-15 och SSS-8 som redan i dag används inom vården, sticker ut som tillförlitliga hjälpmedel.

Att förstå, identifiera och bedöma kroppsliga symtom, som smärta och trötthet, är en viktig del av vårdpersonalens arbete inom primärvården, men kan vara både tidskrävande och utmanande utan rätt verktyg. Nu visar en ny studie, publicerad i tidskriften JAMA Network Open av Jonna Hybelius, leg. psykolog och doktorand vid Liljeholmens universitetsvårdcentral, att två formulär – PHQ-15 och SSS-8 – ger en tydlig och pålitlig bild av patienternas upplevelser.

Verktygen används redan inom vården, men den här stora översikten bekräftar deras goda mätaregenskaper.
– Verktygen är enkla att använda och hjälper vårdpersonalen att bättre förstå hur kroppsliga symtom påverkar patienternas liv. Det här ger vården möjlighet att anpassas bättre efter varje individ och innebär ett viktigt stöd för patienter som kämpar med symtom i vardagen, säger Jonna Hybelius.

Vad gör PHQ-15 och SSS-8 unika?

Både PHQ-15 och SSS-8 är korta frågeformulär där patienter själva skattar symtom som exempelvis huvudvärk, illamående och trötthet. PHQ-15 innehåller 15 frågor medan SSS-8 består av åtta, vilket gör det smidigt att använda i både stressiga vårdsituationer och forskningsstudier.

Av resultatet i studien framgår att frågorna i formulären fångar den komplexa underliggande strukturen som besvär av kroppsliga symtom av olika slag har.
– Dessutom är de effektiva på att fånga upp en bredd av kroppsliga symtom, något som kan vara avgörande vid tillstånd som kronisk smärta eller långvariga besvär med magsymtom eller trötthet, där kroppens signaler ofta är svåra att tolka säger Jonna Hybelius.

Verktyg med brett användningsområde

Jonna förklarar att dessa verktyg fungerar lika bra i vårdcentralens väntrum som i större forskningsprojekt.
– De kan till exempel användas för att följa upp hur behandlingar påverkar symtomen över tid eller för att identifiera patienter som behöver extra stöd. Formulärens komplexa struktur gör det möjligt att både få en övergripande bild och en mer detaljerad förståelse av symtomen, beroende på hur de används. Det är dock viktigt att alltid ta hänsyn till hela den kliniska bilden och vara noggrann i sin tolkning och användning av skalan, säger hon.

Samtidigt innebär dessa verktyg också ett viktigt framsteg för patienterna, eftersom deras egen upplevelse av kroppsliga symtom får ett större fokus.
– Med stöd av forskningen är det nu upp till vården att börja använda dessa enkla och tillförlitliga verktyg. De kan hjälpa till att mäta och följa upp patienternas subjektiva upplevelser av symtom, vilket är en viktig del i arbetet mot en mer personcentrerad vård, avslutar Jonna.

 

 

Publicerad 2024-12-12