Ny modell för att minska akuta sjukhusbesök bland sköra äldre får forskningsstöd från FORTE

Ett forskarteam som leds av docent Katharina Schmidt-Mende, knuten till Akademiskt primärvårdscentrum och kliniskt verksam vid Torsviks vårdcentral, har beviljats nära 8 miljoner kronor från FORTE för att testa och införa HOME-FIRST – en arbetsmodell som ska minska antalet akutmottagningsbesök bland sköra äldre när problemen hade kunnat fångas upp tidigare.

Forskningen tar sin utgångspunkt i ett välkänt problem: sköra äldre som bor hemma hamnar ofta på akutmottagningen i situationer som hade kunnat undvikas om tidiga tecken på försämring hade fångats upp och hanterats i hemmet, i samarbete mellan primärvården och hemtjänsten.
– Vi ser ofta samma mönster. Många äldre söker akut för sådant som hade kunnat upptäckas långt tidigare om primärvård och hemtjänst hade arbetat tätare ihop, säger Katharina Schmidt-Mende. Konsekvenserna blir onödigt lidande för patienten – och en ökande belastning på akutsjukvården.

Det är här arbetsmodellen HOME-FIRST kommer in. Forskargruppen har, genom flera års förarbete och sju vetenskapliga publikationer, utvecklat en modell som stärker samarbetet mellan primärvården och hemtjänsten.

I HOME-FIRST:

• utbildas hemtjänstpersonal att tidigt identifiera tecken på försämring,
• gör undersköterskor i primärvården hemtriage med stöd av sjuksköterskor och allmänläkare,
• införs strukturerade triageprocesser för att skapa en snabb och gemensam handlingsplan,
• förbättras kommunikation och tillgång till primärvården – både för hemtjänsten och för de äldre själva.

– Vi vill att den första kontakten ska ske hemma – inte på akuten. När hemtjänst och primärvård arbetar som ett team kan vi agera snabbt och tryggt, säger Katharina Schmidt-Mende.

Skalbar modell – utan stora nya kostnader

HOME-FIRST bygger på att använda den kompetens som redan finns i vård och omsorg, snarare än att tillskapa nya funktioner.
– Det här är en modell som går att införa utan stora investeringar. Vi tar tillvara kompetenser som finns men som i dag inte alltid används på rätt sätt. Det gör modellen både hållbar och skalbar, säger Katharina Schmidt-Mende.

Testas i verkliga miljöer – tillsammans med äldre och personal

Projektet sträcker sig över fyra år och genomförs i tre steg:

1. Samskapande med äldre, anhöriga, hemtjänst, primärvård, kommunen och beslutsfattare.
2. Genomförbarhetstestning – fungerar modellen i praktiken?
3. Pilotimplementering och utvärdering i primärvård och hemtjänst.

Internationellt forskarteam med gemensamt mål

Projektet genomförs av ett interdisciplinärt team med bas i Region Stockholm och samarbeten i Storbritannien och Danmark.
– Vårt mål är att äldre ska få rätt stöd i tid, på rätt plats. Det är en chans att verkligen förändra vardagen för en grupp som ofta hamnar mellan stolarna, säger Katharina Schmidt-Mende. Lyckas vi kan modellen införas brett – både i Sverige och internationellt.

HAMPUS-gruppen, från vänster i bild:

• Clare Tazzeo
• Eric Chen 
• Katharina Schmidt-Mende
• Birgit Eiermann 
• Monica Bergqvist 
• Pia Bastholm Rahmner 
• Hanna Bring 
• Lars L Gustafsson