Mer tillgänglig cancerrehabilitering med projekt ”Aktiva vårdövergångar”

Projektet ”Aktiva vårdövergångar” vill säkra att patienter som avslutat sin cancerbehandling får den rehabilitering, stöd och hjälp de behöver för att må bra. Kontaktsjuksköterska inom sjukhusvård gör tillsammans med patienten en rehabiliteringsplan som sen överlämnas till distriktssköterska i primärvård som tar vid med hälsosamtal och stöd. "Det känns givande och angeläget att vi i primärvården hjälper dessa patienter och att vi kan få till bättre samarbete med sjukhusvården", säger Artur Sibik, distriktssköterska på Capio vårdcentral Lidingö.

Svensk cancervård är i världsklass, men när det kommer till cancerrehabilitering vittnar patienter och närstående om att det görs för lite och för sent. Enligt en färsk rapport från ”Nätverk mot cancer” uppger nära hälften av patienterna som avslutat sin cancerbehandling att de inte erbjudits cancerrehabilitering. Många beskriver sig lämnade i ett ingenmansland med sina frågor och rehabiliteringsbehov. Och när rehabiliteringen fungerar beror det ofta på enskilda personers insatser, inte på ett systematiskt arbetssätt inom vården.

Det vill projektet ”Aktiva vårdövergångar” ändra på. I projektet provas ett arbetssätt där en kontaktsjuksköterska inom slutenvården gör en rehabiliteringsplan tillsammans med patient i samband med att den aktiva cancerbehandlingen är färdig. Överlämning görs till primärvården, där patienten sedan blir kontaktad av en distriktssköterska som erbjuder ett hälsosamtal och uppföljning av rehabiliteringsplanen. Uppföljning sker efter sex och tolv månader med intervjuer och enkäter. Initiativtagare är Akademiskt primärvårdcentrum (APC) och Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland (RCC).
– Vi vill att fler ska få hjälp att må bra efter genomgången cancerbehandling. Att ge distriktssköterskor en nyckelroll och att vårdsystemets olika delar arbetar tillsammans kan bidra till det. Målet är att patienterna inte ska ”falla mellan stolarna” eller själva behöva koordinera sin rehabilitering samt mildra konsekvenser av sena biverkningar, menar Annika Fanger, distriktssköterska på Capio vårdcentral Farsta och projektledare på APC.

Aktiva i projektet. Från vänster i bild: Åsa Weidling, Marie Nilsson, Annika Fanger och Artur Sibik.


Struktur och att omsätta kunskap i praktik behövs

I dag lever en halv miljon människor i Sverige som fått en cancerdiagnos. Samtidigt ökar överlevnaden för de flesta cancersjukdomar och med det behovet av rehabilitering där primärvården väntas få en allt viktigare roll. Marie Nilsson, kurator, forskare och koordinator för kunskapsteam cancersjukdomar på APC menar dock att det saknas både kompetens och struktur i vården för att hantera det växande antalet patienter som är i behov av cancerrehabilitering.
– Primärvården behöver få tillgång till bästa tillgängliga kunskap kring cancerrehabilitering, ges möjligheter att omsätta kunskapen i praktiken, bygga upp en struktur på liknande sätt som för exempelvis diabetes, kol och astma och få till sömlösa vårdövergångar för att säkra en jämlik och tillgänglig cancerrehabilitering, säger Marie.

Värdefullt med anpassad fortbildning

I projektet deltar från Stockholm: vårdcentralerna Capio Lidingö, Järva, Liljeholmen och Täby samt Bröstcentrumen vid Karolinska Universitetssjukhuset och S:t Görans sjukhus samt Kolorektalsektionen på Danderyds sjukhus. Dessutom deltar från Gotland vårdcentralerna Visborg, Visby Norr och Wisby Söder samt Visby lasarett.

Alla distriktssköterskor som deltar i projektet får en tre dagars primärvårdsanpassad fortbildning om personcentrerad cancerrehabilitering och sena effekter. Två av distriktssköterskor som gått utbildningen är Åsa Weidling, på Liljeholmens akademiska vårdcentral och Artur Sibik, på Capio vårdcentral Lidingö. 
– Utbildningen var för mig helt avgörande. Den skapade en trygghet, bildade kontaktnät, och jag fick ta del av viktiga och säkra informationskällor som varit obekanta för mig tidigare. Den gjorde att jag var trygg i min profession då jag mötte patienten, säger Åsa Weidling.

Hon får medhåll av Artur:
– Även om jag har erfarenheter från cancervård när jag arbetade på ASiH som sjuksköterska var utbildningen givande och intensiv. Man behöver tid för att sätta sig i visa detaljer och den ger bra översikt av vad och hur kan vi hjälpa denna patientgrupp eller remittera vidare till rätta instanser. Utbildningen bekräftade mina tankar att projekten är viktigt och att behovet verkligen är angeläget.

Behov i olika grad och över tid

Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling för att ge patienter stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt. Det kan handla om att få hjälp med oro, smärta, nedstämdhet, att komma i gång med träning eller förbättra sin sexuella hälsa. I projektet träffar distriktssköterskan varje patient två till tre gånger. Inför varje besök får patienten skatta sina symtom med hjälp av digital teknik.
– Varje patient är unik och så även behoven av rehabilitering, och behoven kan hos samma person även variera över tid. Jag ser mig främst som sambandscentral och bollplank. Patienten jag träffat tyckte det kändes skönt att ha en kontakt på vårdcentralen, nära hemmet, som är lätt att nå och som vet vad hon upplevt och ser till hennes behov. Behov som kanske inte uppstått under den aktiva behandlingen, utan först efteråt när man landat och börjat reflektera över det som har hänt, menar Åsa Weidling.

Hon kan gärna tänka sig att arbeta på liknande vis, även efter att projekttiden är över.
– Det känns otroligt givande, lärorikt och meningsfullt. Det skulle fungera i det ordinarie arbetet, men kanske det kommer behövas att fler sköterskor i primärvården involveras för att säkra remissgångar, exempelvis vid semester och sjukdom och att sjukhussidan även säkrar rutinerna, avslutar Åsa.

 

Vässa dina kunskaper om cancerrehabilitering

Ny webbutbildning om cancerrehabilitering för dig i primärvården >>

Sena effekter och rehabilitering efter cancerbehandling på viss.nu >>

Nytt vårdprogram om följder efter cancerbehandling på viss.nu >>

 

Publicerad 2023-04-25