Kunskapslyft om förändringsresan

Att stötta förbättringsarbete genom hela förändringsresan – från förberedelser och genomförande till implementering och utvärdering kräver både kunskap och lyhördhet. Det menar Rita Fernholm och Carmen Wärlinge på APC. Här berättar de om hur de internutbildar kollegor samt ger tips om användbara verktyg och framgångsfaktorer för lyckat kvalitetsarbete.

Förbättringar är inget som bara sker av sig själv. Vi vill få det roliga att hända och det svåra att kännas enklare! Det säger Rita Fernholm, distriktsläkare,  som leder kvalitetssamordnare och fortbildningssamordnare vid APC. Hon har flerårig erfarenhet av att utbilda både chefer personal inom primärvården i förbättringsarbete. I september arrangerar hon och en handfull kollegor en internutbildning för personal på APC. 
– Målet är att kompetenshöja oss internt för att förbättra stödet lokalt i primärvården, menar Rita Fernholm. 

I internutbildningen får deltagarna ta del av innehåll som: upplägg för platsbesök, evidens – vad kan vi lita på?, hur man tar ut och använder kvalitetsdata?, pedagogiska hjälpmedel, coachande förhållningssätt, vikten av samverkan med patienter och närstående samt användbara verktyg. Exempelvis fiskbensdiagram, flödesscheman, ”kär & galen”  och ”patientresan”. 
– Efter utbildningen ska man kunna planera för hur ett verksamhetsbesök kan genomföras där hänsyn tas till lokala behov och resurser. Det inkluderar även tillgång till data och att identifiera viktiga kvalitetsindikatorer, säger Rita Fernholm.  

Förbättringsprocessen inleds med att inventera inom vilket område en förbättring behövs och om det är möjligt. Steg för steg förs processen framåt med frågor som behöver besvaras på varje trappsteg i en så kallad ”förbättringstrappa”. Några exempel på frågor är: Vilken patientgrupp verkar inte optimalt behandlad på den här vårdcentralen? Hur ser patientgruppen ut? Hur sätter vi ihop en tvärprofessionell grupp för arbetet, helst inklusive minst en patient? Lägesinventering. Vart vill vi nå och hur? Vad ska vi mäta? Vilka verktyg ska vi använda? och Hur kan vi följa upp och bibehålla effekt?

Ett coachande förhållningssätt är väsentligt för att få till förbättringsarbete i praktiken. Motivationsskapande strategier för att coacha är därför ett viktigt inslag i utbildningen.  
– Det är viktigt att vårdenheten eller teamet känner att de ”äger” förbättringsarbetet och anpassa arbetet till den grupp man möter, vara prestigelös, inspirera. Man måste också se hur man kan använda var och en i en grupp på bästa sätt, säger Carmen Wärlinge, fysioterapeut och koordinator på APC, som lär ut om coachande förhållningssätt i internutbildningen. 

Att tillvarata patienters upplevelser som grund för att utveckla vården är annat centralt.
– Patienter och närstående har unika kompetenser och erfarenheter som är värdefulla för att vi ska förstå vad som fungerar bra i primärvården och vad som behöver förbättras. Det handlar om att få en ökad förståelse för vad som är viktigt för dem och fånga deras tankar, känslor och behov och inte bara bygga upp system som passar vården, menar Rita.  

Det låter kanske självklart. Men enligt henne har många inom vården inte riktigt kommit igång med att systematiskt ta tillvara erfarenheter och upplevelser.
– Och kanske också saknat enkla verktyg för att göra det, säger Rita Fernholm. 

I internutbildningen ges möjlighet att prova olika verktyg som kan vara till hjälp, som primärvården sen ska kunna ta del av. Verktygen har olika svårighetsgrad och passar vid olika tillfällen. ”Kär & galen” är Rita Fernholms favorit. Där får patienten formulera svar på frågor som;. Vad älskar du/tycker du bäst om när det kommer till din vårdcentral och hur de stöttar dig med din diabetes? Vad gör dig galen/frustrerad när du ska få hjälp med din diabetes? 
– Det är ett lekfullt sätt att få insikt i patienters tankar och känslor om vad som upplevts som sämst respektive bäst en specifik verksamhet och behandling, säger Rita och fortsätter: 
– Verktyget funkar bra som uppvärmning på en workshop eller som underlag till en patientintervju eller för att sätta igång en diskussion.

Carmen lyfter fram ”Patientresan” där patienten berättar utifrån sitt perspektiv vad som hände före, under och efter, till exempel ett vårdbesök. Resultatet summeras i en visuell patientresa.  
– Den beskriver patientens känslor kring det de upplevt. som kan bidra till en bättre dialog med patienterna och ger underlag till stora och små verksamhetsförbättringar. Genom att kartlägga på detta sätt får man nya insikter om patienters behov, förväntningar och beteenden som i sin tur kan inspirera till stora och små verksamhetsförbättringar. 

 

Rita och Carmens tips för ett lyckat förbättringsarbete: 

• Chefer/ledningens stöd och mandat till förbättringsarbete 
• Tydlig struktur och bra verktyg 
• Att vårdenheten/teamet känner att de ”äger” förbättringsarbetet 
• Tvärprofessionella arbetsgrupper 
• Involvera patient och närstående 
• Effektiva och strukturerade möten 
• Små steg i taget – delmål 
• Disciplin att fullfölja plan/åtgärder  
• Arbetsglädje  
• Mäta förändringar under arbetets gång 
• Utse gärna en kvalitetsansvarig person som ansvarar för förbättringsarbeten på en övergripande nivå och fungera som en ambassadör.