Hässelby vårdcentral vände trenden: Markant minskning av beroendeframkallande läkemedel

Från att ha varit en vårdcentral med högre förskrivning av beroendeframkallande läkemedel än snittet i regionen minskade Hässelby vårdcentral sina förskrivningar med upp till 77 procent på bara drygt ett år. Och det utan att en enda patient sökte sig till andra vårdgivare. Hemligheten? En genomtänkt strategi där en distriktssköterska koordinerar stödet mellan patienter och läkare, förstärkt av tydliga riktlinjer och regelbunden återkoppling.

Två av drivkrafterna bakom den positiva förändringen på Hässelby vårdcentral. Från vänster: Maria Persson, biträdande verksamhetschef och Carina Holmberg, distriktssköterska.

 

På Hässelby vårdcentral hade personalen en uppfattning om att deras förskrivning av beroendeframkallande läkemedel såsom opioider och bensodiazepiner var under kontroll. Men en djupdykning i journaler och kvalitetsdata avslöjade något helt annat: vårdcentralen låg över snittet i regionen gällande förskrivning av dessa beroendeframkallande läkemedel.
– Vi anade att något inte stämde, men omfattningen av problemet var större än vi trott, medger Maria Persson, enhetschef och biträdande verksamhetschef på vårdcentralen.

Stora vinster

Upptäckten blev startskottet för en omfattande förändring att minska förskrivningarna av beroendeframkallande läkemedel. Drygt ett år senare har målet inte bara nåtts, utan resultatet har långt överträffat förväntningarna, med en imponerande minskning av förskrivningarna med upp till 77 procent för vissa läkemedel – utan att förlora listade patienter.

Av resultaten framgår att de minskat antalet recept på opioider med 32 procent och den totala mängden dygnsdoser med 47 procent. Förskrivningen av bensodiazepiner har också gått ned markant; antalet recept har minskat med 40 procent och den totala dosmängden med 63 procent. Ännu större framsteg har gjorts med smärtlindrande mediciner som Citodon och Treo Comp. Recepten för Citodon har minskat med 61 procent och för Treo Comp med 77 procent, medan den totala antalet doser minskat med 62 procent för Citodon och 80 procent för Treo Comp.
– Det känns helt fantastiskt och har inneburit stora vinster för både patienter och oss som jobbar här, säger en stolt Carina Holmberg, distriktssköterska och en av nyckelpersonerna bakom framgången.

I en tid där debatten kring förskrivning av beroendeframkallande läkemedel är intensiv, understryker Maria vikten av ansvarsfull hantering framför ett totalt avståndstagande av läkemedelsbehandling.
– Dessa läkemedel fyller en viktig funktion, men ska förskrivas med omsorg och vara medicinskt motiverad. Vi måste se till att rätt patient får rätt dos vid rätt tillfälle, utan att oavsiktligt öka deras beroende, säger hon.

Struktur och nya rutiner

Genomförandet av ett strukturerat nedtrappningsprogram har varit central i utvecklingsarbetet.
– Vi började med att granska varje enskilt fall utifrån förskrivningsstatistik via MedRave 4 samt journalgranskning kopplat till dessa förskrivningar. Varje ökning av dos, varje nytt recept ställdes under lupp, förklarar Maria Persson.

Det gedigna detektivarbetet visade att många förskrivningar inte hade tydliga medicinska grunder och att behandlingsplaner och uppföljning saknades, samt att iatrogent beroende (skadligt bruk av läkemedel som har orsakats av vården) misstänktes ligga till grund för läkemedelsförskrivningen. Regelbundna teammöten etablerades där patientfall och framsteg diskuteras för att säkerställa en sammanhållen och enhetlig vårdmetodik.
– Vi har skapat ett öppnare arbetsklimat där vi stöttar varandra utan att kritisera, berättar Maria.

För att standardisera hanteringen av beroendeframkallande läkemedel utvecklades även nya interna rutiner och flödesscheman. Detta inkluderar behandlingsplaner och utsättningsscheman i journalsystemet och tydliga instruktioner för när och varför läkemedel förskrivs.
– I journalen ska det klart framgå varför ett läkemedel förskrivs, hur länge det ska användas, och vi betonar vikten av att regelbundet ompröva varje förskrivning för att säkerställa dess nödvändighet, förklarar Maria.

Distriktssköterskan – central i att koordinera och stötta

Genom att placera Carina i en koordinerande roll mellan patient och läkare har vårdcentralen kunnat skapa mer skräddarsydd och effektiv behandling.

Carina har fört samtal med cirka 60 patienter som var insatta på höga doser eller kombinationer av beroendeframkallande läkemedel. Målet med samtalen var att få en djupare förståelse för patienternas situation och deras behandlingshistorik.
– Flera av dessa patienter, som lidit av kronisk led- och ryggsmärta, hade använt dessa läkemedel i upp till 20 år, säger Carina.

Baserat på samtalen anpassades behandlingsstrategierna för att gradvis minska deras läkemedelsberoende.
– Beroende på behoven har vi implementerat olika åtgärder, från röntgen för att bekräfta eller utesluta diagnoser och besvär till remisser till fysioterapeuter och kost- samt sömnrådgivning, förklarar Carina.

Nedtrappningen sträckte sig vanligtvis över 11 månader, men för de mer motiverade patienterna kunde processen accelereras. Carina understryker vikten av att noggrant förklara varje ändring i behandlingen och kontinuerligt motivera patienterna med de långsiktiga fördelarna av minskat läkemedelsintag. Patienternas reaktioner har varierat från att ha varit positivt inställda till starkt motstånd.
– I den här rollen krävs det uppfinningsrikedom för att skräddarsy lösningar baserade på varje patients unika situation. Det gäller att vara konsekvent, uthållig och pedagogisk, tillägger hon.

För att stärka behandlingsalliansen tecknades en form av kontrakt med patienterna, som klargör ansvarsfördelningen mellan vård och patient. Detta kontrakt bidrar till ökad tydlighet och engagemang i behandlingsprocessen, då de efter underskrift skannas in och blir en del av patientjournalen.

Nyligen berättade en patient, som tidigare haft svårt med nedtrappningen, att hen nu mår bättre än någonsin och inte längre tar några läkemedel.
– Att höra det gör mig verkligen glad och bekräftar hur viktigt detta arbete är säger Carina.

Utöver de hälsomässiga fördelarna för patienterna har arbetsmiljön på vårdcentralen förbättrats avsevärt.
– Vi upplever mindre stress, färre konflikter och hot- och våldsfyllda situationer. Tidigare kunde det ibland vara nödvändigt att kalla in väktare, men nu är situationen en helt annan, säger Maria.

Kompetenshöjning med stöd av APC

För att stärka personalens kompetens har en serie utbildningar hållits, bland annat om hur man hanterar hotfulla situationer och om smärtproblematik där Åsa Niper från APC, föreläste. Samtidigt har Marie Schill, informationsapotekare vid APC, varit en viktig resurs i processen.
– Det var Marie som hjälpte oss inse att vår förskrivning var högre än genomsnittet och hon har varit en stöttepelare under hela förändringsresan, förklarar Maria.

Arbetssättet här för att stanna

Det nya arbetssättet är nu en integrerad del av den dagliga verksamheten på Hässelby vårdcentral. Carinas roll är numera permanent, och Maria fortsätter att ge läkargruppen regelbunden återkoppling kvartalsvis, där hon presenterar aktuella data om förskrivningar.
– Denna metod är här för att stanna, avslutar Maria med eftertryck.