Fyra fokusområden i Primärvårdsrapport 2022

En färsk rapport från regionalt programområde primärvård ger en lägesbild av arbetet med kunskapsstyrning för en mer god och jämlik vård. Fyra områden är i fokus under 2022: psykisk ohälsa, hjärt- och kärlprevention, de mest sjuka och sköra äldre samt över- och underdiagnostik. Akademiskt primärvårdscentrum bidrar med att föra ut kunskap, stötta och granska kvalitetsarbeten, stimulera till nya arbetssätt och föra dialog.

Det är andra året i rad som primärvårdsrapporten publiceras och sammanfattar läget i primärvården inom sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Rapporten ger inblick i insatser som RPO primärvård har genomfört och planerar att genomföra i nära samverkan med Region Stockholm, övriga sakkunniga och Akademiskt primärvårdscentrum, APC.

APC är RPO Primärvårds samverkanspart i kommunikationen med primärvården och från primärvården till RPO Primärvård.
– Vi jobbar på flera fronter. Dels stöttar vi primärvården i deras förbättringsarbete med verktyg, dialog, granskning och återkoppling. Dels hjälper vi till med att föra in ny kunskap och erbjuder stöd där det finns svackor och behov av kunskapsstöd med hjälp av våra kunskapsteam och enheten för kvalitetsstöd och fortbildning, säger Ylva Elvin Nowak, tf. verksamhetschef på APC.

Magnus Röjvall ordförande för RPO primärvård hoppas att primärvårdsrapporten ska öka samsynen om primärvårdens uppdrag och roll i hälso- och sjukvården.
– De områden vi fokuserar på utgör en stor del av primärvårdens verksamhet och där det finns stora förbättringsmöjligheter, säger han.

Ladda ned primärvårdsrapporten här >>

Exempel på insatser inom fokusområdena och hur APC stöttar arbetet:

1 Psykisk ohälsa

Ur primärvårdsrapporten:
Av alla patienter med psykisk ohälsa får 73 procent sin vård helt eller delvis på vårdcentralerna. Därför finns fortsatt behov av att evidensbaserade metoder för behandling av mild till måttlig psykisk sjukdom används mer stringent. Annan behandling med svag evidens men potentiellt skadliga effekter kan behöva minskas, till exempel långvarig behandling med bensodiazepinliknande sömnmedel. Mål och aktiviteter har tagits fram som säkrar ett optimalt omhändertagande.

Exempel på hur APC stöttar samt för ut och utvecklar kunskap och modeller inom området:

På APC görs flera satsningar kring att föra ut kunskap och anpassa modeller för att minska psykisk ohälsa i primärvården. Ett exempel är sömnrestriktion där utbildning och forskningsprojekt kombineras för att hjälpa det stora antal personer i primärvård som besväras av sömnstörning. I ett annat forskningsprojekt vid AVC Gustavsberg studeras om en intervention för problemlösning ledd av sjuksköterskor och KBT-behandling via nätet är effektiva behandlingar för att förebygga mer hälsoproblem och långtidssjukskrivning.

Psykisk ohälsa är också en framträdande del i det försäkringsmedicinska arbete som pågår med stöd och kunskapsförmedling till sjukskrivande läkare och psykosociala team på vårdcentralerna samt nätverket för rehab-koordinatorer. Kopplat till arbetet finns ett större forskningsprojekt för att utveckla KBT-baserade modeller för att stödja återgång till arbete.

Ett annat angeläget område är våld i nära relationer.
- Psykisk ohälsa och oförklarad somatisk smärta är de vanligaste diagnosområdens när det kommer till våldsutsatthet och kring detta utbildar vi, säger tf. verksamhetschef Ylva Elvin Nowak samt chef för enheten våld i när relationer.

Enheten har även genomfört en uppmärksammad enkätundersökning med över 6 000 kvinnor som visade att psykisk ohälsa och framför allt depression har extremt starka samband med våldsutsatthet. Ett samarbete med Södertälje psykiatri ökade upptäckten av våldsutsatta med flera hundra procent.

Fristående från APC drivs projektet STEP-UP för att stödja vården i de nya uppdragen i relation till första linjens psykiatri.

De mest sjuka och sköra äldre

Ur Primärvårdsrapporten:
Följande förutsättningar har identifierats för att de mest sjuka och sköra äldre ska få en god vård och omsorg: tvärprofessionellt samarbete, anpassad tillgänglighet, personcentrerad vård, särskild kompetens för inblandade professioner och kontinuitet med fast läkare och sjuksköterska samt effektiv och patientsäker kommunikation mellan vårdgivare.

Exempel på hur APC stöttar samt för ut och utvecklar kunskap och modeller inom området:

Här arbetar APC exempelvis med projektet ”Senior Connect” där vårdcentraler i Region Stockholm erbjuds att pröva ett nytt arbetssätt där äldre med risk för upplevd ensamhet fångas upp på vårdcentral och sen erbjuds kontakt och möjlighet att delta i kommunens och civilsamhällets aktiviteter.

Det nybildade kunskapsteamet Äldre personers hälsa erbjuder stöd och fortbildning. Bland annat håller teamet på att ta fram en vägledning för att stödja och inspirera primärvården i att organisera mottagandet för äldre med lärorika exempel från den kliniska vardagen.

Forskare knutna till APC arbetar också med äldrefrågan i flera projekt. Några exempel är: framtagande av modell för att förbättra omhändertagandet av hemsjukvårdens patienter för att minska antalet besök på akutmottagningar, intervention för att förbättra sjukdomsbörda och livskvalitet hos äldre multisjuka samt digital hemmaträning för äldre personer där vårdpersonal kan träningen på distans.

Hjärt- och kärlprevention

Ur primärvårdsrapporten:
Detta område innefattar bland annat stöd till förändrade levnadsvanor samt behandling av högt blodtryck, diabetes, koronar hjärtsjukdom, förmaksflimmer och hjärtsvikt. Patienterna har ofta en samsjuklighet vilket gör att kardiovaskulär prevention behöver utgå från en helhetssyn på individen. RPO primärvård har därför inlett samverkan med en rad andra RPO och Akademiskt primärvårdscentrum, bland annat kring fortbildning och riktlinjer för sammanhållen prevention.

Exempel på hur APC stöttar samt för ut och utvecklar kunskap och modeller inom området:

Från januari 2022 står APC:s nya kunskapsteam hjärta- och kärl redo med stöd och kunskap i syfte att främja hjärthälsa och bidra till en god och jämlik vård. Teamet erbjuder arbetsplatsbesök på vårdcentraler och primärvårdsrehab med fortbildning, validerade riskskattningsverktyg, metoder för beteendeförändring och medicinska kvalitetsdata som underlag för kollegial interprofessionell diskussion och förbättringsarbete.

Två utvecklings- och forskningsprojekt ska bidra med ny kunskap. En större kartläggning pågår av hur regionen har byggt upp vården kring kardiovaskulär riskhantering med förhöjt blodtryck där många vårdcentraler bidrar med information om hur man arbetar. Ytterligare projekt undersöker om opportunistisk screening (en modell som går ut på att vårdpersonal mäter blodtryck på patienter i samband med vårdkontakter av helt andra skäl) är av värde för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom i primärvården. Undersökningen är angelägen då bara hälften av personer med förmodat högt blodtryck verkar komma i behandling.

Över- och underdiagnostik

Ur primärvårdsrapporten:
Det finns risk för över- och underdiagnostik i alla diagnostiska processer. Nationella primärvårdsrådet publicerade 2021 ett beslutsstöd för att undvika över- och underdiagnostik som ska användas i utvecklingen av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.

Exempel på hur APC stöttar samt för ut och utvecklar kunskap och modeller inom området:

APC:s kunskapsteam arbetar alla med de flesta diagnostiska processer.
- Exempelvis diagnosticeras KOL inte i den utsträckning som sjukdomen förmodas förekomma i befolkningen och variationen mellan vårdcentralerna är stor i förhållande till listad befolkning. APC satsar därför bland annat på att utbilda i spirometri – en av de viktigaste vårdnära undersökningsmetoder vid luftvägssjukdomar. Vi har även flera pågående forskningsprojekt om KOL i primärvården, säger Ylva Elvin Nowak.  

Tidig upptäckt av cancer är också ett område där det finns risk för både över- och underutredning.
- I ett brett upplagt projekt tillsammans med Regionalt Cancer Centrum - Stockholm Gotland och Karolinska Institutet utreder forskare på APC om man kan skapa riskvärderingssystem för tidig upptäckt av cancer. De kommer förhoppningsvis kunna bidra till att minska både över- och underutredning baserat på kombinationer av uppgifter rutinmässigt insamlade i patientens journaler, säger Jan Hasselström, som samordnar forskningen på APC.