Forskningsprojekt POSITIVE ska förebygga skörhet bland äldre

Digital hemmaträning för äldre personer med uppkoppling till mobila plattformar och sensorer som mäter rörelser och belastning ska ge verktyg för egenvård där också personal kan följa de äldre på distans. Syftet är att främja proaktivt hälsoarbete i primärvården samt förebygga och minska skörhet bland äldre.

Det hoppas ett forskarlag vid AVC Hässelby/Akalla, Karolinska Institutet och KTH i EU-projektet POSITIVE. Projektet är finansierat av EIT Health EU och genomförs i samarbete med ATOS, Universidad Politecnica de Madrid (UPM) och Servicio Madrileño de Salud (SERMAS) i Spanien. Totalt ska 150 äldre personer och deras närstående inkluderas från Spanien, Polen och Sverige.
– Det är ett spännande samarbetsprojekt. Vi tror att den här digitala infrastrukturen och innehållet kan skapa mervärde för den äldre, deras närstående samt för personalen inom primärvården och bidra till att lindra eller vända utvecklingen av psykisk och fysisk skörhet, öka livskvalitet och förskjuta framtida hjälpbehov, säger Susanne Guidetti, professor vid Karolinska Institutet och en av forskningsledarna. 

Rekrytering på Hässelby vårdcentral

Totalt ingår 50 patienter över 70 år som är listade på Hässelby vårdcentral och deras närstående i den svenska studien. Kriterierna för att delta är man ska ha eget boende och av sjuksköterska bedömts ha en skörhet eller vara i farozonen för exempelvis låg fysisk aktivitet, ofrivillig viktnedgång, trötthet eller lättare depression.  
– Den äldsta deltagaren är 94 år, och hittills tycker de flesta att det här är både bra och roligt. Inte minst med tanke på pandemin, då ju många aktiviteter för seniorer lagts ner, det säger Marina Taloyan, samordnare och forskningsansvarig vid Hässelby/Akalla akademiska vårdcentral. 

Basen är träningsprogrammet Vivifrail 

Samtliga äldre som deltar får tillgång till det fysiska träningsprogrammet Vivifrail som är utformat i Spanien specifikt för att minska skörhet hos äldre. Exempel på övningar är gångtest, uppresning från stol, gånghastighet, tandemstående, bicepsträning med flaskor och benlyft. Träningsprogrammet pågår i 12 veckor och ska utföras fem dagar i veckan.  
– Vivifrail är baserat på idén att hälsa hos äldre personer kan mätas utifrån deras funktionsförmåga i stället för sjukdomar. Målet med programmet är att upprätthålla en funktionsnivå med högsta möjliga nivån av självständighet hos varje individ för att också bibehålla eller öka sin aktivitetsnivå i vardagen, säger Susanne Guidetti. 

Inom projektet har även ett informationsmaterial med fem kortfilmer om hälsosamt åldrande tagits fram som alla som är intresserade av kan ta del av på webben.  

Hälften får använda POSITIVE 

Hälften av studiedeltagarna får dessutom använda POSITIVE-systemet som stöd i sin träning med möjlighet att följas upp digitalt av en sjuksköterska i primärvården. Deltagarna utrustas med en surfplatta och sensorer som är kopplade till en server. Individuellt anpassat träningsprogram finns i surfplattan där övningarna är tydligt presenterade med hjälp av bilder, text och video. All träning registreras och personal på vårdcentralen kan följa utvecklingen och anpassa programmet.  
– Sensorerna mäter hela tiden utvecklingen där den äldre ska motiveras till att träna och bli starkare och på så vis få ökat självförtroende i sin aktivitet, menar Susanne Guidetti. 

I surfplattan kan deltagarna även skatta sitt hälsotillstånd, genomföra olika tester, hålla koll på sina mediciner samt få kostrekommendationer och hälsotips.  

Direktkontakt och ”larmfunktion” 

All information som sensorer och den äldre registrerar går via en server direkt till vårdcentralen där ansvarig sjuksköterska kan följa sina patienter i ett webbsystem. 

– Det gör att vi kan följa de äldres aktivitets- och hälsostatus på distans och tidigt upptäcka tecken för skörhet, eller annan förändring som påverkar deras hälsa, berättar Hege Jahr, distriktssköterska på Hässelby vårdcentral. 

 Bland annat har surfplattan ett ”larmträd”, som kan känna av nivån på de symtom som patienterna rapporterar. Deltagaren kan själv fylla i om den exempelvis upplevt smärta, eller om den lätt blir trött eller om det är något annat problem. Sedan finns det larm som systemet själv skapar. Exempelvis om deltagaren inte registrerat träning under en viss tid eller missat att genomföra tester. 
– Varje vardag kontrollerar jag om det kommit in något larm eller meddelande från deltagare. I första hand kommunicerar jag med via en chatfunktion. Om jag inte får något svar tillbaka inom ett dygn ringer jag upp deltagaren, säger Hege Jahr.  

De larm och frågor som hon hittills fått varierar. Det handlar om allt från kost, övningar, hälsa och läkemedel till tekniska frågor och oro för smärta.  
– Tillsammans med de äldre har jag kunnat hantera de flesta frågor. I några fall har jag även hjälpt till att boka tid hos läkare eller distriktssköterska på vårdcentralen eller hos annan vårdgivare. Många upplever det som tryggt att veta att jag hör av mig direkt om något inte verkar stämma eller gå bra, säger Hege Jahr. 

Utvärdering efter tre och sex månader 

Datainsamlingen i projektet omfattar både kvantitativa- och kvalitativa metoder med intervjuer och testning av deltagarnas fysiska- och kognitiva funktionsnivå, livskvalitet samt bedömning av förmågan till aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Närståendes livskvalitet och arbetsbörda kommer också undersökas. Projektet utvärderas efter tre och sex månader. 

Mer delaktiga 

Även om vissa har haft lite svårt att komma igång med den nya tekniken har de allra flesta klarat det bra och varit nyfikna och intresserade. 
– Det känns betydelsefullt att vi kan göra det här för de äldre och att ge dem egenmakt, säger Marina Taloyan. 

Hon ser de digitala verktygen som ett viktigt verktyg, men naturligtvis ersätter de inte det personliga mötet. 
– Nej, det är ett komplement och ett nytt sätt för oss att möta patienterna där de är och göra dem mer delaktiga kring sin egen hälsa, avslutar Marina Taloyan. 

 

 

 

 

Publicerad 2021-06-14