Färre gravida än förväntat tillfrågas om våldsutsatthet – trots tydliga riktlinjer

Endast sex av tio gravida får frågan om våld i nära relation, trots nationella riktlinjer. Samtidigt söker var sjätte nybliven mamma akutvård inom en månad – ofta för besvär som primärvården hade kunnat hantera. Det visar en ny avhandling av barnmorskan Ragnhild Eikemo vid Akademiskt primärvårdscentrum, som betonar barnmorskans nyckelroll i att upptäcka ohälsa och våldsutsatthet.

I avhandlingen från Karolinska Institutet har Ragnhild Eikemo, vid Akademiskt primärvårdscentrum, undersökt hälsa och vårdbehov hos gravida och nyblivna mammor.

Avhandlingen bygger på fyra studier med totalt drygt 4 100 deltagare från mödrahälsovården i Stockholmsregionen, som deltar genom enkäter och intervjuer.

Undersökt våld i nära relation under och efter graviditet

Resultaten visar att drygt 2 procent av kvinnorna utsätts för någon form av våld i nära relation under graviditeten, där psykiskt våld är vanligast. Före graviditeten är siffran högre – 6,2 procent har varit utsatta.

Ett anmärkningsvärt resultat är att bara 64 procent av kvinnorna uppger att de får frågan om våld i nära relation, trots att Socialstyrelsens riktlinjer tydligt anger att vårdpersonal bör ställa frågan rutinmässigt till gravida.
– Det är viktigt att undvika att skuldbelägga barnmorskor eller annan vårdpersonal. Samtidigt är det avgörande att vi hittar gravida och nyblivna mammor som lever med våld i nära relation, eftersom konsekvenserna för både mamman och barnet kan bli allvarliga, säger Ragnhild Eikemo.

 

 

Hon betonar vikten av att stärka personalens kunskap och utveckla tydliga, lokala rutiner för när och hur frågan om våld bör ställas.
– Det är inte alltid enkelt att hitta rätt tillfälle. Jag har själv erfarenhet av hur svårt det kan vara, särskilt när blivande föräldrar ofta besöker mödrahälsovården tillsammans. Men ett mer strukturerat sätt att ställa frågor kan göra stor skillnad, säger Ragnhild Eikemo.

Stora vårdbehov efter förlossningen

Avhandlingen visar också att många nyblivna mammor hade stora vårdbehov de första veckorna efter förlossningen. De flesta skattade sin hälsa som god, men många rapporterade ändå olika symtom och besvär under denna period. Var sjätte mamma – av 580 tillfrågade – sökte akutvård inom en månad efter förlossningen, ofta för problem som hade kunnat hanterats inom primärvården. Risken för akuta vårdbesök var högre bland kvinnor med sämre hälsa och högre ålder.

De kvinnor som upplevde att de inte fick det stöd de behövde efter förlossningen efterfrågade tätare återbesök, bättre information och mer tillgänglig vård. Kvinnor med tidig kontakt med en barnmorska upplevde däremot större trygghet och färre komplikationer.
– Det här visar hur viktigt det är att bygga en vårdkedja som verkligen möter kvinnors behov hela vägen, inte bara under graviditeten utan också efter förlossningen, säger Ragnhild Eikemo.

Slutsatsen från avhandlingen är tydlig: kontinuitet och rätt stöd kan förbättra kvinnors hälsa och minska trycket på vården.
– Barnmorskor har en nyckelroll, men för att lyckas krävs både mer resurser och tydligare strukturer som säkerställer rätt stöd vid rätt tidpunkt, avslutar Ragnhild Eikemo.

 

Om avhandlingen
Ragnhild Eikemo försvarade sin doktorsavhandling "Supporting Maternal Health and Wellbeing in the Perinatal Period" vid Karolinska Institutet den 14 februari. Du kan ladda ner avhandlingen här >>