- Organisation
- Ledning
- Vi är en USV-enhet!
- Gustavsbergs universitetsvårdcentral
- Jakobsbergs universitetsvårdcentral
- Liljeholmens universitetsvårdcentral
- Verksamhetsråd
- Digitalt nyhetsbrev
- Integritetspolicy
- Lediga jobb/uppdrag
- Publikationskatalog
- Projektkatalog
- Medarbetare A–Ö
- Kontakt
- Om webbplatsen
- Utbildningskatalog
- Tyck till om vår webbplats
- Om oss
- Befintlig sida: Äldre multisjukas upplevelser av att ta...
Äldre multisjukas upplevelser av att ta många läkemedel kartlagt
Många patienter i hemsjukvården är äldre och inte sällan insatta på tio eller fler läkemedel, kallad polyfarmaci. Forskare vid APC har kartlagt hur de äldre upplever att det påverkar deras vardag. Resultaten visar bland annat att de äldre upplevde att läkemedlen begränsade deras sociala liv och att attityder till läkemedel påverkades av relationen med hälso- och sjukvården.
Katharina Schmidt-Mende, specialist i allmänmedicin och forskningsledare knuten till Akademiskt primärvårdscentrum har länge engagerat sig i multisjuka sköra äldre. Tillsammans med bland andra Monica Bergqvist, sjuksköterska och forskare vid APC ville hon veta mer om hur äldre hanterar att ta alla läkemedel och hur det påverkar deras liv.
Studien bygger på intervjuer med 17 personer mellan 74 och 97 år som i snitt hade elva olika läkemedel insatta, som flest 30. Av intervjuerna framkom att en del var nöjda trots att de hade flera mediciner, medan många kände sig osäkra på hur läkemedlen påverkade kroppen och upplevde det som svårt att hantera medicinerna från dag till dag.
– För vissa var känslan så överväldigande att den resulterade i oro och uppgivenhet. En del kände sig tvingade att ta medicinerna och att deras åsikt inte spelade någon roll, säger Katharina Schmidt-Mende.
Katharina Schmidt-Mende och Monica Bergqvist står på de äldre multisjukas sida.
Begränsade vardagslivet
Oron och missnöjet ledde till olika strategier. Några slutade ta vissa läkemedel utan att informera sin läkare eller utelämnade ett läkemedel då och då och någon var rädd att utveckla depression av alla mediciner och övervägde att sluta helt. De som hade en positiv inställning kände tacksamhet, och uppgav att de var medvetna om att utsättning av mediciner kan orsaka återfall i sjukdomen, vilket ökade motivationen att fortsätta läkemedelsbehandlingen. De individuella skillnaderna påverkades av flera faktorer, där antalet biverkningar var en. Och de var många. Allergiska symtom, diarré, håravfall, urininkontinens, illamående, yrsel eller trötthet för att nämna några.
– För vissa medförde det stora begränsningar i vardagen. Exempelvis uppgav flera att det ledde till social isolering eftersom de inte vågade lämna sitt hus för att de behövde gå på toaletten så ofta, Katharina Schmidt-Mende.
Relationen till vården påverkade de äldres inställning
Av studien framgår även att attityderna till läkemedel påverkades av vilken relation patienten hade till sin läkare och sjuksköterska och hur kommunikationen upplevdes. De som efterfrågade bättre och tätare kontakt med läkarna var de som kände mest osäkerhet.
– De hade många funderingar och obesvarade frågor kring sina läkemedel som de inte diskuterat med sina läkare och upplevde även ett motstånd från sjukvården och beskrev det som att ”de fick jobba hårt för att komma fram till vården”, säger Monica Bergqvist.
De äldre betonade sjuksköterskornas samordnande roll som av de flesta upplevdes som ett stort stöd och som en värdefull bro till läkaren.
– Det pekar på sjuksköterskans viktiga uppgift i att identifiera den äldres svårigheter att följa ordinerad läkemedelsbehandling, ge stöd och informera. En ibland outnyttjad funktion. Flera tyckte dessutom att de hade en mer informell relation till sjuksköterskan än med husläkaren, vilket kanske inte är så förvånande eftersom det är sjuksköterskan som regelbundet besöker patienten i hemmet, menar Monica Bergqvist.
Katharina och Monica menar att resultaten tyder på att kommunikationen och det interprofessionella lagarbetet inom hemsjukvården behöver stärkas.
– Det är oerhört viktigt att det fungerar för att patienterna ska kunna delta aktivt i sin egen vård, speciellt bland hemsjukvårdspatienter som ofta är både sköra och har kognitiva nedsättningar. Och så tycker jag att vi måste bli bättre på att utnyttja alla resurser som finns för att förbättra vården i sin helhet för de multisjuka äldre – här tänker jag framför allt på hemtjänsten. De har mycket att bidra med, avslutar Katharina Schmidt-Mende.
Publicerad 2023-02-16
Senaste nyheterna
- ”Vi översköljer patienterna med råd, men vi kan göra bättre”
- Stort grattis till Elinor Nemlander – mottagare av Lungcancerföreningens stipendium 2024!
- Ny forskning ska undersöka sambandet mellan kognitiv uthållighet och återgång i arbete vid stressrelaterad ohälsa
- Ylva Trolle Lagerros blir Sveriges första professor i kardiovaskulär prevention
- Hjälp oss förbättra vården för patienter med svår trötthet
- Ny satsning för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre
- Delta i viktigt kvalitetsarbete – förbättra tidig upptäckt av cancer i primärvården
- Nya möjligheter för kliniska forskare i Region Stockholm – Postdoc- och docentprogram
- Välkommen till Akademiskt primärvårdscentrums Öppet Hus den 29 november! Anmäl dig här
- Livsstilsrådgivning leder till att fler blodtryckspatienter får nödvändig läkemedelsbehandling