Tubuliskador och hjärtkärlsjukdom

Ämne: Diabetes/Endokrinologi, Hjärta/kärl

Målgrupp: Hjärta/kärl, respiration endokrina funktioner och osteoporos

Projektledare: Axel Carlsson

Beskrivning

Ny forskning visar att utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar har en nära koppling till skador och funktionsnedsättning på njuren. Njursjuka patienter har en kraftigt ökad risk för att dö i hjärt-kärlsjukdomar men även individer med mycket lindriga tecken på njurskada har en ökad risk. Detta kan bara till viss del förklaras av gemensamma riskfaktorer som högt blodtryck, åderförkalkning och inflammation.

Det finns två konventionella mått på njurfunktion som har använts länge, glomerulär filtrationshastighet och albuminuri. Båda de här faktorerna har visat sig vara kopplade till risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Nu finns det också nya faktorer som man kan mäta i urinen som visar på njurskador. En sån faktor är KIM-1 (kidney injury molecule-1) som indikerar skador i tubuli. Tubuli-systemet är den funktionella del i njuren där mest utbyte och njuraktivitet sker. KIM-1 har flera egenskaper som är tilltalande. Den är en mycket specifik markör för njurskador och går att mäta i ett vanligt urinprov. KIM-1 nivån i urinen stiger också mycket snabbare än albuminet i urinen vid njurskada vilket är bra, för då kan man snabbt upptäcka patienter som har förhöjd risk.

Med forskning om KIM-1 har man visat att nivån av KIM-1 påverkar både överlevnad och sjukdomsutveckling på såväl patienter med njursvikt som hjärtsvikt. Däremot saknas forskning om man kan använda KIM-1 i befolkningen, som en markör för framtida insjuknande och död i hjärtkärlsjukdomar. Man vet heller inte om risken att drabbas hjärtsvikt är påverkad av KIM-1 nivåer. Det saknas också kunskaper kring hur KIM-1 nivåer förhåller sig till utveckling av åderförkalkning och förstadier till hjärtsvikt som förstorad vänsterkammare och om man kan påverka KIM-1 nivåer med livsstil. Man vet heller inte om viktuppgång eller olika fetter i kosten påverkar nivåer av KIM-1.

Föreliggande forskningsprojekt har som mål att undersöka:

• om nivån av KIM-1 har ett samband med risken att dö i hjärtkärlsjukdom eller den totala risken att dö i förtid.
• om nivån av KIM-1 påverkar risken att utveckla hjärtsvikt.
• om KIM-1 påverkar utvecklingen av diabetes, åderförkalkning och förstorad vänsterkammare.

Studiematerial

Vi kommer att använda två stora svenska världsunika epidemiologiska studier, ULSAM (https://pubcare.uu.se/ulsam/) och PIVUS (https://www.medsci.uu.se/pivus), samt en behandlingsstudie med kostintervention för att belysa våra frågeställningar. Genom att utnyttja respektive studiers styrka får vi mycket goda möjligheter att på bästa sätt belysa våra frågeställningar. Arbetet finansieras och sker i samarbete med Johan Ärnlöv vid Uppsala Universitet.

Betydelsen av projektet

Detta projekt kan ge ny betydelsefull kunskap om kopplingen mellan KIM 1 och utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar i befolkningen. I förlängningen skulle detta projekt kunna leda till förbättrade möjligheter att förebygga, diagnostisera och behandla hjärt-kärlsjukdomar.

Andra biomarkörer

I likhet med studierna av KIM-1 så har forskningsprojektet som mål att hitta andra mätbara ämnen i urin och blod, så kallade biomarkörer som kan vara till hjälp för att identifiera individer med ökad risk för såväl hjärtkärlsjukdom som diabetes och cancer. Exempelvis har vi identifierat en biomarkör som med ett enkelt blodprov kan visa vem som har haft högt blodtryck länge. Upptäckten kan få stor betydelse då högt blodtryck under en lång tid leder till följdsjukdomar såsom njursvikt och hjärtsvikt.

Vi har också identifierat en inflammatorisk biomarkör som förefaller bättre än de inflammatoriska biomarkörer som man använder i kliniken idag för att bedöma det inflammatorisk inslaget i åderförkalkningsutvecklingen (IL-6 och CRP).