Samsjuklighet – utveckling av dess epidemiologi och konsekvenser för primärvården

Ämne: Hälso- och sjukvårdsforskning

Målgrupp: Hälso- och sjukvårdsforskning

Projektledare: Lennart Carlsson

Projektmedlemmar: Lennart Carlsson, APC, Bo Christer Bertilson, APC, Holger Olofsson, ST-läkare, Kallhälls VC

Beskrivning

Multisjuklighet är vanligt förekommande hos de patienter som registreras i primärvården. Epidemiologisk kunskap saknas för komplexa sjuklighetstillstånd. Projektet ska utveckla begreppet samsjuklighet, kartlägga förekomst, analysera samband, bygga upp kunskap inom området samt belysa och utveckla tänkbara konsekvenser för primärvården. Inriktning mot ”smärtpatienter” i en första fas.

Kartläggning av förekomst av samsjuklighet i befolkningen för utveckling av epidemiologisk

Bakgrund

Multisjuklighet hos patienter, inte minst inom primärvården, uppfattas nu vara mer norm än undantag. Kunskapen om dess omfattning och karaktär är mycket blygsam. Epidemiologin utgår i dag från enstaka sjukdomstillstånd och kunskapen om samband mellan diagnoser är inte systematiserad och utgår oftast från enstaka kroniska sjukdomar. Såväl utbildning som arbetssätt inom allmänmedicinen saknar en kunskapsbas som tar hänsyn till mångsjuklighet, eller samsjuklighet, hos befolkningen.

Huvudsakligt syfte

Att utveckla allmänmedicin till en specialitet som bygger på en helhetssyn på patientens samtidiga hälsotillstånd, och ta konsekvenserna av denna kunskap.

Specifika frågeställningar

Hur definiera multi-/mång-/samsjuklighet? Hur utveckla kunskap om sammanhängande sjukdomar? Hur förändra arbetssättet inom primärvården för att hantera samsjuklighet?

Metod

Kartläggning av sjuklighetsmönster, baserade på varje individs samlade diagnoser och läkemedel, görs genom registerstudier. Patientjournaler vid enskilda Akademiska vårdcentraler (AVC), och Valdatabasen inom landstinget utnyttjas som underlag. Verktyget ACG (Adjusted Clinical Groups) från Johns Hopkins Universitet används för gruppering och urval vid analysen. Forskningslicens för ACG-gruppering finns vid CeFAM. Ett forskarnätverk byggs upp för att fördjupa och vidareutveckla synsättet och vidare studier.

Betydelse

Kritik riktas ofta mot att besök inom primärvården är alltför fragmentiserade. Försök att sammanhålla vårdinsatserna gäller undantagsvis för vissa äldre, och ibland genom att inrätta särskilda tjänster som ”vårdcoach” för några patienter, eller patientgrupper. Ett systematiskt uppbyggt kunskapsunderlag ger möjlighet att anpassa arbetssätt till olika patienter och/eller grupper av befolkningen på ett mer effektivt sätt. Detta bör även öka förtroendet för en allmänmedicin med helhetsperspektiv. I förlängningen bör det finnas stora möjligheter att pröva och förstå samband mellan olika sjuklighetstyper som vi i dag inte har någon epidemiologisk kunskap om, varvid begrepp som förebyggande insatser kan ges ett helt nytt innehåll.