- Starka forskningssatsningar i primärvården
- Primärvårdens FoUU-grupp
- Primärvårdens medverkan i forskning
- Från student till docent
- Forskarseminarier
- Reportagebank forskning
- Forskning & innovation
- Reportagebank forskning
- Befintlig sida: Nytt projekt ska bidra till effektiv str...
Nytt projekt ska bidra till effektiv stressbehandling för fler
Stressrelaterad ohälsa är ett utbrett samhällsproblem och en vanlig sökorsak i primärvården. I ett nytt forskningsprojekt vid AVC Gustavsberg studeras om en intervention för problemlösning ledd av sjuksköterskor och KBT-behandling via nätet är effektiva behandlingar för att förebygga mer hälsoproblem och långtidssjukskrivning.
Övermäktiga krav, separation eller förluster. Ständigt tillgänglig. Redo att göra ännu mer. Stress är ett utbrett samhällsproblem, som utan återhämtning kan leda till både fysiska och psykiska besvär, försämrad livskvalitet och sjukskrivning. Många söker hjälp i primärvården, som har en stor utmaning i att hjälpa denna stora patientgrupp.
I ett nytt forskningsprojekt vid AVC Gustavsberg vill ett forskarlag ledd av adjungerad professor Erik Hedman-Lagerlöf stärka möjligheten till effektiv behandling för fler.
– Vi vill fånga upp patienterna tidigare och erbjuda stöd att hantera vardagliga påfrestningar, innan mer komplex ohälsa skapas som tar längre tid att hämta sig från eller leder till sjukskrivning, säger Erik Hedman-Lagerlöf.
Två behandlingar jämförs
I den aktuella studien ska forskare undersöka om en sjuksköterskeledd intervention inriktad på problemlösning, är en effektiv behandling för patienter med milda till måttliga stressrelaterade besvär. Modellen som vinner allt mer mark inom svensk hälso- och sjukvård kännetecknas bland annat av att en sjuksköterska ger patienten stöd till självhjälp, och kontinuitet. Behandlingsmodellen ska jämföras med KBT som hittills har störst empiriskt stöd vid behandling av stress. I studien kommer KBT ges via Internet.
– Båda modellerna är skräddarsydda för primärvården och bygger på förhållandevis korta insatser. Målet är symtomreduktion och ökad livskvalitet inom tio till tolv veckor. Vi kommer även att studera om behandlingarna påverkar långtidssjukskrivning, säger Erik Hedman Lagerlöf.
Hjälp att hitta strategier i vardagen
I studien, som genomförs på Gustavsbergs vårdcentral i ordinarie verksamhet, ska totalt 300 patienter mellan 18 och 65 år med milda till måttliga stressrelaterade besvär ingå. De som uppfyller kriterierna och nappar på erbjudandet att delta delas slumpmässigt in i två grupper. Samtliga får genomföra vedertagna stresstester och skattningar före start, var tredje vecka under behandlingen och ett år efter avslutad behandling.
Den ena gruppen får internetbaserad KBT-behandling för stressrelaterade besvär som forskargruppen utvecklat och som visat sig lämplig att erbjuda patienter i primärvården.
– Med hjälp av internet får deltagarna ta del av ett program där de får lära mer om stress och träna olika strategier och övningar. Via en meddelandefunktion har de skriftlig kontakt med terapeut på vårdcentralen. Kliniskt verksamma psykologer på vårdcentralen involveras och vi använder en befintlig teknisk plattform, säger Erik.
I den andra gruppen får deltagarna träffa en kliniskt verksam sjuksköterska i mellan 2 och 6 sessioner. Sjuksköterskorna som medverkar i studien har god erfarenhet sedan tidigare att arbeta med patientgruppen och genomgår en kortare utbildning i de metoder som används.
– Distriktssköterskorna är mycket väl skickade för detta uppdrag. De är kunniga inom både psykisk och fysisk hälsa, och tanken med interventionen är att om man kan få rätt stöd tidigt så kan man undvika att besvären övergår i allvarlig problematik, säger Erik Hedman Lagerlöf.
Fokus vid första mötet med patienten är att lyssna till patientens berättelse och situation.
– Det är viktigt att ha ett varmt empatiskt bekräftande förhållningssätt och inte sjukdomsförklara, utan peka på att stressrelaterade besvär många gånger är normala reaktioner på en påfrestande livssituation som ofta är övergående, menar Erik.
Nästa steg är att ringa in problemet och stödja patienten att hitta strategier i vardagen som kan underlätta.
– Det betyder att inte säga till patienten vad den ska göra, utan uppmuntra att använda sina egna resurser för att hantera orsaken till stress, prova olika strategier och att tillsammans hitta lösningar som passar, säger Erik Hedman Lagerlöf.
Sjuksköterskan ska även kunna ge råd om hur man kan förbättra sömn, hur träning och återhämtning kan minska upplevd stress och hur matvanor och alkoholkonsumtion kan spela en roll för att upprätthålla stress över tid. Att koordinera andra eventuella insatser och patientens kontakter med andra professioner på vårdcentralen är andra uppgifter.
Specialdesignade för primärvården
Gustavsbergs vårdcentral lyfts ofta som mönsterbildande för hur evidensbaserad vård för personer med psykisk ohälsa kan bedrivas i primärvården. På andra håll ser det inte lika ljust ut. Är tanken att de två behandlingsuppläggen i studien ska kunna användas av fler i primärvården? Ja, absolut, svarar Erik bestämt.
– Båda behandlingsmodellerna är designade för att kunna användas i stora delar av landets primärvård. Vi har lagt ner mycket arbete på att de ska vara realistiska och enkla att genomföra för kliniker och fungera i en slimmad primärvård med hög belastning, avslutar Erik Hedman-Lagerlöf.
Senaste nyheterna
- Patientens perspektiv ger studenter nya dimensioner i sitt lärande
- AI-verktyg ska underlätta riskbedömning av cancer i primärvården
- Nya fynd ger hopp om svårupptäckt kvinnosjukdom
- Christina vill hjälpa patienter att sova gott
- Forskningsprojekt POSITIVE ska förebygga skörhet bland äldre
- Ta kommando över artrosen!
- Mindre stuprörstänk när studenter lär ihop
- Virtuell patient förbereder studenter för arbetslivet
- ConPrim för stärkt teamarbete och kunskap om nutritionsvård
- Bättre stöd kring amning och föräldraskap