Utlysning av tre forskar-ST i allmänmedicin. Ansök nu!

Är du ST-läkare inom allmänmedicin på vårdenhet som har avtal med Region Stockholm och är intresserad av att forska för att förbättra vården inom områden som psykisk ohälsa och multisjuka äldre? Missa då inte denna unika utlysning. Region Stockholm utlyser 3 forskar-ST-tjänster inom ramen för ST-blocket. Sista ansökningsdag är 16 januari 2022. Välkommen med din ansökan!

Ansök här >>


Bakgrund

Region Stockholm har som en del av Primärvårdsstrategin beslutat att i en årlig utlysning under 2021–2025 ge 3 ST-läkare i allmänmedicin lönebidrag till forskarutbildning vid Karolinska Institutets institution för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), sektionen för allmänmedicin och primärvård.

Forskar-ST i allmänmedicin är ett tilläggsåtagande, utöver den av Socialstyrelsen definierade kliniska specialiseringstjänstgöringen, som syftar till att uppnå vetenskaplig kompetens motsvarande doktorsgrad. Utlysningen riktar sig till i regionen redan anställda ST-läkare i allmänmedicin. Totalt erbjuds lönebidrag för 36 månader forskningstid. Dessa månader ska i samråd med berörda parter fördelas på hel eller deltid, och integreras med den kliniska tjänstgöringen så att ST-läkaren har möjlighet att upprätthålla en god kontinuitet i det kliniska arbetet. Forskningstiden måste i sin helhet tas ut under ST-tiden.

Forskarutbildningen ska företrädesvis genomföras i något av de tre projekt som beskrivs kortfattat längst ner på sidan.

Behörighetskrav

Du ska vara antagen ST-läkare i allmänmedicin i Region Stockholm. Normalt ska högst 3 år av klinisk ST-tid vara fullgjord för att vara behörig att söka forskar-ST. ST-läkare som redan gjort delar av sin kliniska tjänstgöring, får tillgodoräkna dessa inom ramen för forskar-ST.

Du ska också bifoga en beskrivning (högst 3 A4-sidor) med:
(1) Varför du vill och är passande för att genomföra en forskarutbildning.
(2) Hur du ser på forskning, utbildning och utveckling (FoUU) i allmänmedicin.
(3) Din motivering till att vilja genomföra en forskarutbildning i något eller några av de tre projekt som beskrivits ovan.

Ansökan

  • I ansökan som görs i systemet Varbi under tiden 15.12 2021 – 16.1 2022 anger du dina personuppgifter. Direktlänk till Varbi>>
  • Vidare redogör du för relevanta meriter, inklusive eventuella tidigare forsknings- eller projekterfarenheter (högst 2 A4-sidor standardtext).
  • Du ska också bifoga en beskrivning (högst 3 A4-sidor) av:
    (1) Varför du vill och är passande för att genomföra en forskarutbildning (2) Hur du ser på forskning, utbildning och utveckling (FoUU) i allmänmedicin.
    (3) Din motivering till att vilja genomföra en forskarutbildning i något eller några av de tre projekt som beskrivs nedan.

Kravspecifikation

Kravspecifikation för forskningsinriktad tjänstgöring för ST-läkare i allmänmedicin inom Region Stockholm i samverkan med Karolinska Institutet.

Till kravspecifikationen >>

Frågor

Vid frågor kring denna ansökan kontakta:

Om innehåll:

Jan Hasselström

Koordinator för forskningsverksamheten
Specialist i allmänmedicin
Docent

Om tekniska frågor runt ansökan och Varbi:

Välkommen med din ansökan!

 

3 projektbeskrivningar som lönebidraget och doktorandutbildningen är knutna till

Undvikbara akutmottagningsbesök hos multisjuka äldre patienter i Region Stockholm: utlösande faktorer och variation mellan vårdcentraler

Frail older patients with medical home care (HC) in Region Stockholm attend the emergency department (ED) in mean 1,7 times/year with considerable variation between primary care (PC) practices. Every fifth ED visit may be due to shortcomings in PC organisation and is thus potentially preventable (pp). However, the relative relevance of PC organisational factors such as accessibility or continuity of care for ED visits among HC patients are not sufficiently understood, neither are trigger factors for ED visits. Increased understanding is important to improve care for older HC patients, and to give specific suggestions on how PC and HC should organise their work to reduce ppED visits. This mixed-methods PhD project aims to increase the knowledge about ppED visits among HC patients, by 1) clarifying the prevalence of ppED visits and its variation between PC practices (epidemiological, register-based phase 1), and 2) exploring factors that trigger them, providing specific suggestions on how to prevent ppED visits (qualitative phase 2).

Depression och ångest hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården

I Sverige beräknas ca 500 000 personer ha kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Samsjuklighet i andra kroniska sjukdomar, framför allt hjärt-kärlsjukdom, är vanligt, vilket ökar sjukdomsbördan ytterligare samt försämrar prognosen. En särskilt skör grupp av patienter med KOL är de som även lider av depression och/eller ångest. Depression/ångest finns hos minst en fjärdedel av patienter med KOL men är ofta underdiagnostiserad och sannolikt underbehandlad trots att det bidrar starkt till sjukdomskomplikationer och en

försämrad prognos. Det saknas primärvårdsbaserade studier om kopplingar mellan depression/ångest hos patienter med KOL och patientrelaterade faktorer så som multisjuklighet, livskvalitet, hälsostatus, behandlingsval och -följsamhet, förekomst av försämringsperioder (exacerbationer) och mortalitet.

Materialet kommer från ett samarbete i en grupp forskare i åtta mellansvenska regioner och tre universitet som studerat astma och KOL i både primär- och slutenvård sedan 2005 genom ”real-world” observationsstudier (PRAXIS-studien astma/KOL, www.praxisstudien.se). Data från patientenkäter, journalgranskningar och nationella register kombineras för att studera kohorter som idag består av totalt 2543 personer med läkardiagnos KOL, slumpvist utvalda från 80 vårdcentraler och 14 sjukhus. I det aktuella avhandlingsarbetet kommer endast KOL-patienter från primärvården att ingå. I doktorandprojektet kommer både redan insamlad PRAXIS-data och data från en ny uppföljning av primärvårdskohorten användas. I den statistiska analysen kommer sedvanliga deskriptiva, parametriska och icke-parametriska metoder samt regressionsanalyser att användas.

Förbättrad hälsa, välmående och kontinuitet för äldre personer med mångsjuklighet: en randomiserad kontrollerad studie i primärvården

Äldre vuxna med mångsjuklighet är den vanligaste patientgruppen i primärvården. Men primärvård är inte optimerat för att ta hand om patienter med kombinationer av tillstånd med komplexa kombinationer av behandlingar. Det saknas evidens om vilken vård som är bäst för denna patientgrupp, samtidigt som man ser att denna grupp har stor sjukdomsbelastning och hög användning av vårdresurser. Vi har utvecklat en intervention för primärvården för att ta itu med patientens komplexitet och förbättra individens hälsa och välbefinnande samtidigt som den ger ökad kontinuitet i vården för dessa individer.

Studie 1
Kluster randomiserad kontrollerad studie (cRCT) som genomförs i 10 Region Stockholm vårdcentraler. Deltagare är över 65 år med 2 eller flera kroniska sjukdomar samt regelbundet sjukvårdsbehov. Patienter med hemsjukvård, behov av högspecialiserad vård, alternativt svårigheter med att ge informerad samtycke exkluderas. Deltagare på interventionsvårdcentraler erhåller HoLBalans interventionen medan deltagare på kontrollvårdcentraler erhåller standardvård. Primärutfallet är förändring i sjukdomsbörda mät med Illness intrusiveness rating scale vid 6 och 12 månader. Doktorandens roll är att delta vid revision av cRCT protokoll efter detn pågående pilotstudien är avslutad samt cRCT registrering. Doktoranden kommer delta vid informerande och träning av distriktssköterskor och läkare på interventionsvårdcentralerna, samt ha huvudansvar för rekrytering och datainsamling under studien och deltar vid dataanalys och skrivande av resultat.

Studie 2
En processevaluering av HoLBalans cRCT med användning av kvalitativt och kvantitativt data. För att undersöka hur interventionen utfördes under cRCTn, kommer vi undersöka rekrytering och bibehållande av deltagare samt fidelitetschecklistor. Interventionens verkningsmekanismer kommer att undersökas med sekundärutfallsmått för att undersöka eventuella moderatorer av effekt. Vi kommer samla processdata från alla medverkande vårdcentraler för att undersöka om resultaten är generaliserbara.

Doktorandens roll är att delta vid protokolldesign för processevalueringen, leda datainsamlingen, analys samt skrivande av resultat.

Studier 3 och 4
Semi-strukturerade intervjuer med patienter och vårdgivare som har deltagit I HoLBalans cRCTn. Intervjumaterial analyseras med induktiv tematisk analys.

Doktorandens roll är att leda rekrytering av deltagare och genomföra intervjuerna för 2 kvalitativa studier, en med fokus på patienterfarenheter och en på vårdgivarerfarenheter.